Debattören och skribenten Nasrin Sjögren skrev förra veckan en text på SVT Debatt som ifrågasatte svenska feministers hållning gentemot hedersvåldet som användbart begrepp. Hon namnger bland annat Seglora Smedja som en av de röster som ifrågasatt hedersvåldet, på grund av Mattias Irvings artikel där han redogjorde för hur slarvigt våldet mot kvinnor debatteras i Sverige idag. Här svarar Mattias.
Det är svårt att gå i svaromål mot Sjögren, av flera anledningar. Hon skriver ett dokument över sitt eget människoöde, vilket är en modig och självutlämnande sak att göra. Det finns mycket att lära av Sjögrens text om hennes egna erfarenheter av hedersvåld, och jag har förståelse och respekt för hennes position. Likväl finns det goda skäl till att en replik behöver skrivas.
Jag menar att Sjögrens text stundom uppvisar samma trend som i hennes övriga journalistiska gärning: viktiga nyanser suddas ut och meningsmotståndare klumpas samman till amorfa karikatyrer som sedan bekvämt avfärdas. Så har det sett ut när Sjögren har debatterat för inskränkningar i aborträtten. Likadant har det låtit närhelst ordet Islam nämns i hennes sammanhang. Jag minns mycket tydligt hur hon i en twitterkonversation utan att tveka kallar Islam för en våldsideologi och ett medeltida påfund.
Det vore lika opassande som opportunt att beskriva Sjögrens allmänna skepsis till Islam som ett resultat av enbart hennes egna personliga erfarenheter av ett förtryck som hon väljer att kalla hedersrelaterat. Det vore att föra in en personlig dimension i debatten som vi bättre klarar oss utan. Lika opassande vore det att underkänna hennes egen beskrivning av det våld och de hot som hon utsatts för. Vill hon kalla detta för hedersvåld utifrån sitt perspektiv som brottsoffer så vore det inte min roll att ifrågasätta det.
Men det innebär inte att vi ska sluta analysera och försöka förstå vad hedersvåldet betyder, och hur vi ska komma till rätta med det. Att kalla hedersvåld för något annat än ett könsförtryck i den patriarkala traditionens anda vore också att förminska systematiken, ja, själva det väldiga och vältrande i den maktapparat för vars skull många tusentals kvinnor drabbas, bara i Sverige. Den som kallar det patriarkala våldet för en skönmålning eller en politiskt korrekt omskrivning av verkligheten, har inte på djupet satt sig in i patriarkatets infernaliska uttrycksformer.
LÄS MER
Helena Hägglund är på plats i Kairo och rapporterar från årsdagen av den fredliga revolutionen i Egypten. Hon skriver om ett folk som fortsätter kampen för frihet och demokrati och ett styre som fortsätter att motarbeta de progressiva krafterna.
