Lunds stifts arbetsutskott har beslutat att ge ett engångsbidrag till stöd för skapandet av nättidningen Dagens Seglora.

Socialdemokraten Börje Henriksson yrkade på ett bidrag om 10.000 kronor och moderaten Mats Hagelin yrkade bifall till Henrikssons förslag, står det i protokollet från Lunds stift som sänts till oss.

Varmt tack för ett välkommet bidrag till vår tidning. Om du vill göra som Lunds stift – stöd Dagens seglora här.

Seglora smedja

{ 0 comments }

I söndags, på Bönsöndagen, predikade Helle Klein i Norska kyrkan. Evangelietexten var hämtad ur Lukas 18:1-8. Här kan du läsa predikan.

Ӏr det politik
att bedja?
Nej, det är inte politik,
det är inte ens moral.
Att bedja är
att bli en hundnos
i världen.”
Birger Norman, dikten Nollpunkt

”Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge upp”, står det i dagens evangelietext. Jesus lär lärjungarna att be men inte genom att ge dem nån specifik böneteknik eller nåt religiöst utanverk – nej, i stället ger Jesus dem en berättelse, en bild av verkligheten utanför de själva.

I berättelsen finns den orättfärdige domaren – som varken bryr sig om Gud eller människor. Han hör till överheten. Han gör som han själv vill och behöver inte lyssna på en änkas tjat.

Änkor stod på Jesu tid inte särskilt högt i samhällshierarkin, kvinnor hade över huvud taget inte mycket värde i samhället och en kvinna som inte längre hade en man var i princip rättslös. Återigen tar Jesus den som har minst makt som exempel på den som handlar rätt.

I djupet av sitt inre drivs änkan av sitt rättspatos – hon vet att hon har rätt och domaren har fel. Hon ger sig inte. Hon tjatar. Och till slut ger domaren med sig… ”så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande”, säger han.

Maktens överlägsenhet kunde inte beskrivas bättre.

I Jesu berättelse lyfts bönen in som något som har med rätt och rättfärdighet att göra, som har med människovärdet att göra. Och med uthållighet. Den tjatande kvinnan – ofta en patriarkal bild som används för att tysta kvinnor (Kvinna tige, som Paulus sa) och än i dag får vi kvinnor som vågar ta ton i offentligheten höra att vi använder för högt tonläge, att vi måste besinna oss osv. Den som har makten kan säga så, men den som i djupet av sitt inre känner att något är fel måste ropa, måste tjata!

Om vi tiger – ska stenarna ropa.

Kvinnor som vågar tala och vågar peka på orättfärdigheten provocerar uppenbart män med makt – både på Jesu tid och nu i dag.

Änkans uthållighet visar på en bönens livshållning som spränger en uppgivenhet som ständigt suckar: Det går inte, det är ingen idé. Hon visar oss uthållighetens och det kämpande livets hållning, där bön inte är världsflykt utan ett sätt att skaffa sig skydd mot det som bestjäl oss på hoppet. Hon tjatar för livets skull! Och så blir hennes uthålliga bön, en hoppets lovsång för alla oss andra.

LÄS MER

{ 0 comments }

Som vi tidigare har meddelat är vårt kvinnohistoriska Vårsymposium nu på onsdag kl.15 helt fullsatt. Vi tar inte emot fler anmälningar.

Det finns en väntelista på cirka 50 personer. Just nu har vi inte fått några avhopp. Vet du med dig att du anmält dig men inte kan gå så var snäll att avanmäl dig så att din plats kan tas över av någon annan. Trycket är stort på att få vara med. Den som har fått bekräftelse på sin anmälan via mejl har satts upp på listan och är varmt välkommen.

Vi kommer att ha ett höstsymposium på liknande tema då intresset visade sig vara överväldigande.

Seglora smedja

{ 0 comments }