I sin krönika i Expressen 15/11 skriver Ulf Nilson: ”Shiiterna anser att Israel måste förintas, alltså att varje judisk man, kvinna eller barn måste mördas. Ja, de tycker så – svårt att förstå för en svensk – men de tycker så. På allvar”.
På allvar, Ulf Nilson, och på allvar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson: hur svårt kan det vara att förstå att detta pekar ut ett par hundra miljoner människor, män, kvinnor, barn som blindgalna folkmördare. Det är inte Irans president eller regim som Nilson hävdar ”vill se ett berg av brinnande lik”. Det är shiiterna. Vänner och grannar till mig. Klasskamrater till mina barn. Min tandläkare. Min frisör. Jag tar det personligt.
Precis som om Nilson på motsvarande sätt skrivit judarna. Men det hade han aldrig gjort. Jag misstänker inte Nilson för att vara antisemit. I vilket fall hade det hade aldrig fallit Expressen in att publicera en sådan krönika. Tack och lov, får man tillägga. Det hade varit ett allt för uppenbart exempel på judehat.
Men nu handlar det om muslimer. Då ser inte Mattsson den uppenbara islamofobin, muslimhatet. Ser inte, eller ser det som acceptabelt. Som när Ulf Nilson 2003 i en krönika under rubriken ”Muslimerna får inte tigas ihjäl” pläderade för skärpt straff för gruppvåldtäkt. Eller när han i en krönika för ett knappt år sedan varnar för hur ”pursvenskarna” är ”på väg att avskaffa sig själva”, och beskriver muslimska invandrares barnafödande som en del i ”ett krig på sparlåga men livsfarligt likafullt”. Nilson fortsätter i krönikan: ”Blod kommer att flyta. Eländet har bara börjat”.
Det är mer än bara allmänt hat mot muslimer. Nilsons slutkläm i krönikan från december förra året var: ”Tid att vakna, att förstå att Sverige [”pursvenskarnas” Sverige] är sårbart – och väl värt att försvara”. Smaka på det efter Utøya och de rasistiska serieskjutningarna i Malmö. Jag tar det personligt.
Nilson visar också i sin senaste krönika förståelse för våld mot muslimer, mot ”shiiterna”. Om ”många tusen oskyldiga” dödas i ett israeliskt kärnvapenangrepp på Iran (något annat kan knappast ”med alla medel, jag understryker med alla medel” tolkas som; Israel beräknas ha uppemot 400 kärnvapenstridsspetsar) skulle det enligt Nilson visserligen vara ”en avskyvärd handling”, men ändå vara fullt förståeligt: ”Å andra sidan: Förhandlingar har hittills inte fört parterna en millimeter närmre varandra”. För att förhindra en ny Förintelse får vi, som Nilson ser det, överse med förintelsen av muslimska män, kvinnor och barn, något annat vore att ”svika nationen [Israel]” och ”svika civilisationen”. Jo, det menar Nilson. På allvar.
Jag tar det personligt. Också å israelisk-judiska vänners vägnar, som betackar sig för Nilsons förvridna logik. Enligt en färsk opinionsundersökning är 39 procent av israelerna emot ett anfall på Irans kärnanläggningar. 41 procent är för och 20 procent vet inte.
Harvardprofessorn James R. Russel kan knappast hänföras till den politiska vänster som Nilson tycker så illa om, men i fredagens Haaretz ger Russel exempel på ett kritiskt och komplext reflekterande som befinner sig på en, låt oss säga, något annan nivå än Nilsons. Russel skriver:
Simply cheering on Israel to blow up the mullahs’ reactors, as the Republican side seems to be doing, does not work either… I’m a middle-aged Jewish man who teaches Armenian, and thus I remember two holocausts. I accept that Israel must make the final decision about its security. Yet nothing, and I mean nothing, is worth the mass extinction of possible nuclear war. Look at trees, grass, a horse running in a field, children playing, people eating with each other at a restaurant, the monuments of culture and labor of centuries. I have been to Iran and consider Israel home. I know that Persians love picnics and Israelis love to drink coffee at cafes. I want a future for us all.
Enligt flera bedömare, som den i veckan Sverigeaktuelle grundaren av kvalitetstidsskriften The Jerusalem Report och säkerhetspolitiske analytikern Hirsh Goodman, är det för övrigt främst Arabländer i Gulfregionen som Iran försöker bygga upp sin position gentemot, även om det i den politiska retoriken handlar om Israel. Goodman oroar sig mer för Pakistan, en USA-allierad.
Att den före detta ”världsreportern” Ulf Nilson numera har en förståelse av världen som mest verkar vara formad i en av Fox News’ tevestudior tar jag däremot inte personligt. Det är bara tragiskt. För Nilson och för Expressen.
Uppdatering: I lördagsförmiddagens Medierna på SRs P1 gjorde en rejält irriterad Ulf Nilson en sorts nyansering: ”Att varenda djävla muslim tänker på det sättet kan jag ju inte vara säker på”.
Peter Lööv Roos
Oftast är Ulf Nilsson nyanserad och har rätt – men denna gången har Peter Lööv Roos helt rätt i sak.
Ingen vet om alla muslimer eller shiiter om man så viill, vill ta kål på alla israeler och då behöver man inte skriva detta.
Så är det.
Men att fortsätta att blanda in morden på Utöya i detta och i all annan debatt är rent förfärligt. Mordiska extremistiska galningar är få men finns tyvärr överallt men alla debatter skall och bör inte utmynna i ett dylikt journalisitskt utnyttjande av människors fasansfulla katastrof i Norge.
Ulf Nilssons generaliseringar har hela tiden varit ett bekymmer för Expressen.. Han har hela tiden skrivit artiklar och haft åsikter som egentligen bara visar en sak. Han är en kvalificerad idiot.
Det är ynkligt att höra myggor hosta.
Kunde inte sagt det bättre själv. Så det var bra att du gjorde det.
tänk, ibland är det bättre att var tyst och låta folk tro att man är idiot istället för att öppna truten eller skriva ihop något och bevisa det