Det lackar mot jul som det brukar heta. Seglora smedja vill passa på att ge några julklappstips till våra kära läsare. Om man inte vill ge bort en sak kan man alltid ge pengar till Svenska kyrkans diakoni eller internationella arbete. Här kommer våra förslag:
Helle
 ”Ta min vals, Ebba Forsberg tolkar Leonard Cohen.” Det är en underbar skiva som jag lyssnat på mycket denna höst. Cohens texter är fantastisk lyrik och med Forsbergs svenska tolkning läggs en ytterligare dimension. Musik är livsnödvändigt för själen.Varför inte ge denna CD till en kär vän? (inslag i P2) |
 ”Och i Wienerwald står träden kvar” av Elisabeth Åsbrink. Denna bok fick välförtjänt Augustpriset i år. Åsbrinks skildring av 1930-talets Europa och Sverige indränkt i antisemitism och mörker är en oerhört viktig påminnelse in i vårt nu. När stöveltrampen åter marscherar gatorna är det hög tid att lära av historien. |
Ewa
 Pulsvärmare är praktiska i dessa dagar. De kan fås med pärlor som är exklusiva och eleganta, men finns även i enklare utförande för den asketiskt lagda. När vi värmer de ytliga blodkärlen så blir vi varma i hela kroppen. Min tes är att när våra kroppar är varma, då blir vi kreativare och tänker bättre och mänskligare tankar. |
 ”Sin ensamma kropp” är en bok av handlar inte bara om en åldrad kvinnas sexualitet, utan om hennes livslånga kamp för en egen identitet, en som inte avfärdas som och genom sin kategori – hur vi blir dem vi är genom att resa i och försonas med våra minnen.(recension i SvD) |
Mattias
 ”Sjöpojken” av Kristina Sigunsdotter är en mustig hybrid av berättelse och poesi, ständigt balanserande på gränsen till någonting susande och makabert. Det är inte en bok att lägga fram på soffbordet, för den är provokativ både i sin naket utagerande existentiella skörhet och sin köttsliga ordfauna. Sjöpojken är en bok att ge till någon som står en nära. (Tusculum förlag) |
 Det finns kanske ingen lika tillbakalutat präktig feelgood-julklapp som ett medlemskap i en välgörenhetsförening. Många upplever nog detta som en läpparnas bekännelse att minnas julens glädjebudskap i en alltigenom kommersialiserad värld, ett sätt att döva det framåt mellandagarna sockermättade samvetet. Därför vill jag tipsa om den nystartade lilla uppstickarföreningen MYM Tanzania, som har en pigg styrelse med stort hjärta. De är inte den tillbakalutade sorten, utan sitter längst ut på stolskanten vad de än gör. Läs mer på MYM Tanzania. |
