Den första veckan på nyhetsåret 2012 kunde vi läsa en liten festlig notis som sedan växte med varje återupprepning i medierna, som en snöboll av finaste kramsnö nerför en brant slänt. Munterhet och indignation har avlöst varandra inför det lilla nyligen erkända Missionerande Kopimistsamfundet. Är det ett vanligt studentikost tilltag att skratta åt och vifta bort, eller finns det allvarliga undertoner i detta Sveriges yngsta trossamfund? Mattias Irving skriver i årets första måndagsspaning om tro, förvirring och Internet.
Det är en säregen kritik som har rullat in som åska över bergen mot det 4000 personer lilla Kopimistsamfundet. Skällsorden har haglat från såväl den feministiska journalisten Hanna Fridén som den konservative grubbelgubben Siewert Öholm. Kritik som kommer från flera olika håll är mer trovärdig än den som kommer från till exempel en enda, homogen intressegrupp. Kanske finns det skäl att ta indignationen på allvar?
För att vara rättvisa borde vi börja med att betrakta vad kritiken består i, innan vi svarar på den frågan. Det är snabbt konstaterat att många uppfattar denna ”kopimism” som ett skämt. SVT Rapport nämner kopimismen i samma andetag som diverse andra udda samfund som bildats av lillgamla studenter i syfte att väcka munterhet. I Öholms indignerade angrepp på Newsmill menar han att beslutsfattarna i Kammarkollegiet blivit förda bakom ljuset av gycklare.
Hanna Fridén menar å andra sidan inte att samfundet per se behöver vara någonting dåligt, men att de drabbas av allvarliga trovärdighetsproblem eftersom det är ytterst få i samfundet (också bland initiativtagarna) som vill kalla sig kopimistiskt troende. Ett trossamfund utan troende, hur går det ihop? Det verkar vansinnigt oseriöst.
Alla har sin egen förståelse av vad tro är och hur tro yttrar sig i ett andligt samfund tillsammans med andra. Det vore egenmäktigt att försöka sätta upp något slags definition av vad tro egentligen är. Jag tror ändå att de flesta skulle hålla med mig om att tron är starkt förbunden med en inre övertygelse och en vilja att göra uppoffringar för denna övertygelse. Det är svårt att inför sig själv kunna veta ärligt om ens tro går på djupet, om den aldrig utmanas.
I och med att Kopimistsamfundet blev nyhetsstoff väcktes min nyfikenhet på deras lärosatser, för kopimismen som begrepp har funnits till och cirkulerat i ett antal år redan, som kuriosa och bränsle för diskussioner i olika nätaktivistiska kretsar. Den är inte någon ny företeelse. Däremot är dess tappning som religiös doktrin någonting nytt och eget.
Kopimisterna hävdar alltså att information är ”heligt”, och att det därför är ett sakrament att kopiera information. Det är en väldigt intressant tes ur ett filosofiskt perspektiv. Cellerna i våra kroppar innehåller exempelvis information om hela vår genetiska uppsättning. Livet finns till enbart för att de celler som livet består av har en förmåga att kopiera över all sin information till nya celler innan de dör. Kopieringsprocessen är central för livet på jorden.
Kopimisterna pratar också om ”remixning”, alltså att sätta samman gammal information på nya sätt för att få fram ny information. För att fortsätta i de biologiska termerna står remixningen som en direkt analogi till själva evolutionen. Vårt DNA muterar ständigt. När dessa myriader av olika mutationer kombineras med varandra ger de upphov till nya individer, nya arter och nya skönhetsupplevelser runt om på vår planet.
Internet har blivit en integrerad del av våra liv under de dryga 15 år som har gått sedan det slog igenom i de breda lagren i Sverige. Men 15 år är inte en särskilt lång tid för en kultur att etablera sig och finna en kulturell stabilitet. Det togs tidigt initiativ att utforma en allmän ”netiquette”, ett gott skick på nätet, men de har varit tandlösa och trevande.
Vi bör inte förvånas över att det spontant växer fram rörelser som kopimismen. Kanske är detta samfund inte heller det sista som har Internet som sina arena. Kopimistsamfundets blotta existens är en påminnelse om hur enerverande svårt det är att finna ett gemensamt språk för att prata om och förstå denna nya teknik som på kort tid har blivit en absolut nödvändighet för våra liv och samhället i stort. Fastän kopimismen givetvis också är en partsinlaga i fildelningsfrågan föredrar jag att betrakta den som en del i den större process som är vårt gemensamma kulturella ältande av fenomenet Internet.
I slutänden är det närmast oundvikligt att vi i våra försök att hantera och förstå Internets väldiga informationskaos faller tillbaka på kulturella uttrycksformer som vi är välbekanta med – religioner till exempel. Kopimisterna har kanske anammat ett typiskt fromt språkbruk just för att skapa ett rum i tanken som har tillräckligt högt i tak för att frågan ”hur i all världen ska vi hantera Internet?” ska kunna eka färdigt i sinnet utan att bli påträngande och klaustrofobisk.
Vördnaden för livet tror jag kommer naturligt för alla som älskar skapelsen, vare sig de tror på Gud eller inte. Livet består av information som uppehåller och kopierar sig genom organiska medier. Det är inte en fråga om tro, utan om fakta. Fascinationen för livets geniala principer delar jag gärna med både nätpirater och Svenssonsurfare. I den meningen är jag kanske alltså kopimist, fastän jag inte ”tror” på kopimismen i ordets gängse bemärkelse. De bästa skämten är de som innehåller ett korn av allvar.
Mattias Irving
Hej Mattias,
”Jag tror ändå att de flesta skulle hålla med mig om att tron är starkt förbunden med en inre övertygelse och en vilja att göra uppoffringar för denna övertygelse.”
Kanske, innan man skrapar på ytan. Vad innebär uppoffringar? Om man offrar något måste detta ha ett värde. Tro innebär då att två värdesystem är i konflikt och man väljer det ena. Sånt är väl livet i stort. Tro är allt, allt är tro 🙂
Det skall bli intressant att följa debatten om Kopimisterna när DO tar upp ett diskrimineringsfall eller när de oberopar religionsfrihet i rätten.
Håhåhaha! Läste du kommentarsfältet på Fridéns blogg i inlägget du länkade? Kopimismens egna ”överstepräst” och grundare Isak Gerson sitter där och slänger ur sig flera pubertala påhopp på raken istället för att föra en debatt. Om det var något tvivel innan om de var oseriösa troll innan så är jag säker nu, det där kan inte vara något annat än trams. Isak Gerson borde nog lära sig hur man för sig bland folk om man ska betraktas som seriös.
Hejsan Ulf!
Ja, och som jag skrev så skulle jag nog inte våga mig på att ge en mer exakt definition på tro än så. Att det mynnar ut i att tro faktiskt är ”allt” när begreppet används så luddigt, det får vi nog leva med. För den här gången. 🙂
Jag har en del kritiska invändningar mot kopimismen. De är dock mer av kunskapsteoretisk natur. Det finns stora problem med att inte tydligt definiera vad som är ”information” till exempel. Är dålig info (grynig bild, osynkat ljud på en film exv) lika helig som bra info (samma film men med bättre kvalitet)? Var äger kunskapen rum? Är det ett brott mot samfundets principer att sålla och göra urval i informationen?
Jag förväntar mig inte att kopimisterna kommer att försöka använda sin trostillhörighet som sköld. Det vore rättshaveristiskt och jag tror att målsättningen snarare är opinionsbildning.
Mja, att skriva att skällsorden haglat är väl att ta i – Jag har sagt att jag tycker att det är trams och har motiverat varför. Man kan väl för all del tycka att ordet trams är olyckligt – Vi har alla olika åsikter om vad ett skällssord är! Vissa kanske blir mycket stötta av det, och de människorna vill jag givetvis inte såra och är villig att säga förlåt till, då jag inte menade något ont, men inte vill få någon att känna sig kränkt eller trampad på. Så, förlåt ni som tog illa vid er av det!
Däremot så har glåporden haglat från Det Missionerande Kopimistsamfundets ”överprepräst” Isak Gerson (enligt DNs beskrivning av hans titel, jag kanske snarare vill kalla honom för en av grundarna, menmen) då han kallat mig för en person som inte är värd mer än påhopp då jag bara är en småbloggare. Det tyckte jag var trist. För att inte nämna de andra. Eller de som kallade mig för en tragisk fitta. Ja, jo, det tycker väl jag är påhopp och skällsord. Men som sagt, vi är alla olika. Ack.
I övrigt tycker jag inte att det finns något fel i din post alls. Jag såg den tidigare idag och upplevde den som trevlig. Inga konstigheter. Svarar för att du skrev på Twitter 🙂
Hanna,
ja, men jag älskar ju att skriva dramatiskt! Du får dessvärre lov att hantera att jag förstorar upp din gärning av rent estetiska skäl. 🙂
Jag har följt debatten och är nog också lite förvånad över tonläget på flera håll faktiskt. Internet har en förmåga att skapa små debattmonster ibland och det får väl blåsa över när det gör, men jag är både trött och ilsken på den mer generella hattrenden som finns mot kvinnliga bloggare som faktiskt vågar och orkar ha attityd och ifrågasätta. Sakerna man läser i hatkommentarerna är helt enkelt riktigt ruttna. Det vore för övrigt ett oskick som jag gärna såg att Piratpartiet tog tag i, som det mest IT-tillvända av våra större partier. Låt oss kalla det att göra nätet mer tillgängligt att konsumera och producera för alla, även uppstickare mot de patriarkala uppfattningarna.
Mattias:
Det är helt okej! Herregud, jag arbetar ju som krönikor bl.a. – Att ta i och vara dramatisk är A och O om man ska ha det som levebröd ;D Skämtåsido. Inga problem alls. Och jag står vid min ursäkt. Det var inte mening att säga något dumt på det viset.
Vad gäller mitt kön – Ärligt talat har jag ingen aning, och jag vill inte gärna säga att jag får skit för att jag är kvinna. Jag tror faktiskt inte det är så heller. Jag menar, visst är det så att vissa kritiker inom alla sammanhang som rör IT automatiskt förmodar att jag är okunnig på grund av att jag är kvinna, trots att jag haft egna, stora hemsidor sedan 17 år tillbaks (den första var en fanfictionsida – Yay spinna vidare på företags redan utveckla koncept!) har programmerat sedan jag var sju (Okej, eller, jag gör det inte längre, men jag började då med C++ och Visual Basic) …
…
…
Okej. Där gick jag in i ”Se hur jävla cool jag var som ung”-mode. Vilket ju är sjukt OT och inget värt att utveckla, ber om ursäkt för det. Vad jag ville ha sagt egentligen var att visst finns det en grupp som agerar såhär, de hörs och syns mycket, men jag vill inte mena på att det generellt ska vara så. Kanske är det generellt så! Men i min mening är det alltid bättre att peka ut dem som gör så istället för att säga att det är så, för det är ju bättre att uppmuntra de goda än att dra dem över samma dåliga kam! 😀
Jag är en företrädare och förespråkare av kopimism. Har följt diskussionen som blossat upp om denna gamla livsfilosofi med religiösa/rituella inslag.
Förstår först och främst ej påståenden om påhopp från Isak Gersons håll. Alla inlägg jag läst av honom har varit vänliga och artigt bemötande. Elaka inlägg har varit riktade _mot_ Isak. Däremot saknar ju Isak inflytande i religionens tro hos mig och alla andra – förutom specifikt de som lagt sitt förtroende hos honom. Kopimismen är inte hierarkisk som katolicism, därav saknar individers uttalanden relevans i diskussionen. Punkt.
Min övertygelse som troende kopierare är att informationen som står över oss människor på ett metafysiskt plan berikar oss. Jag talar inte om någon gud som abrahamiterna gör, inte heller t.ex. Isak Gerson vad jag förstått, utan snarare det andliga informationen innebär för mänsklighetens utveckling.
Att jämföra med DNA och livets nödvändiga remixprocess som du gör i inlägget är även det en mycket bra tolkning som absolut – om det är ens övertygelse att information står över människans förmåga att föreställa storheten i – är en religiös tankegång.
Kopiera och sprid. Kopimi!
Ja men det är ju vansinnigt creddigt att koda C++ som sjuåring! 😀
Jag följer rätt många bloggare och vågar nog påstå att det faktiskt finns en trend: Folk (kanske några få, kanske många) som tycker att de har rätt att säga precis vad som helst till någon bara för att hon råkar kvinna och skriva sådant som de ogillar. Sedan är jag knappast ensam om att ha uppmärksammat fenomenet. Som sagt, det är ju inte den låga nivån på Kopimidebatten på långa vägar. Nämner bara själva fenomenet apropå detta med livliga diskussioner.
Håller helt med om att sådana problem inte kan bekämpas med allmän skuldpåläggning och liknande taktiker. Det tenderar att bara föda fler problem. Misstänker att jag kommer att skriva någonting mer om detta framöver!
Mikael,
jag uttalar mig inte gärna om vad som sagts och inte sagts mellan Isak och Hanna nu, utan konstaterar att det förmodligen blev en annan slags diskussion än vad någon av dem hade tyckt vore optimalt. Jag har förvisso bara träffat Isak vid ett tillfälle, men har en positiv bild av honom och tycker att han är både trevlig och påläst IRL.
Jag blir väldigt nyfiken på detta att informationen ”står över oss”, metafysiskt. Nu vill jag inte starta någon stor teologisk diskussion om detta, men för mig som intresserad av informationsteknologi och epistemologi så är detta ett så pass intressant ämne att du får ursäkta att jag hugger, när det nu dinglar ett så välsmakande bete framför mig. Jag tolkar din kommentar som att din syn på kopimismen är samhällelig snarare än epistemologisk, att informationens överordnade syfte är att berika mänskligheten.
Främst undrar jag lite om din sista mening, om att diskussionen om DNA blir en religiös tankegång först när informationen förses med något mystiskt och oföreställbart, alltså när informationen innehåller komponenter som inte informeras. Är det så att information som vore fullt begriplig och okomplicerad att förstå i sin storhet, på något sätt vore mindre helig? Du kan säkert läsa ut vad det är som jag funderar på här. Det vore väldigt spännande och uppskattat som sagt om du har möjlighet att sprida lite ljus över mina grubblerier.
Mikael ”MMN-o” Nordfeldth:
Noterar att detta är blogg nummer 3 där du dyker upp efter att jag skrivit med största avsikt att få bloggskribenten att ta parti mot mig genom att beskriva mig som en person som kommer med påhopp mot oskyldiga – Har du någon biff med mig eller? 😉
Mattias:
Jag var ett begåvat barn. Sedan upptäckte jag saker som alkohol och porr och allt gick åt helvetet. Den vanliga historian, du vet! 😀
Kanske är det så. Jag är, som bekant, kvinna. Jag är också som bekant även feminist. Det blir problematiskt om jag börjar säga att jag får ett särskilt dåligt bemötande som kvinna i sig på grund av, ptja, både mitt kön och min feminism. Det går lätt att se mig som partisk, om vi ska säga så. Det finns vissa områden där jag kan säga att jag håller med – men samtidigt, och nu kommer jag inkludera detta ur en jämställdhetssynpunkt, så finns det garanterat punkter där män sågas främst för att de är män. Som en jämförelse i detta: En ung tjej har just blivit dumpad av en kille och beskriver alla killar som värdelösa idioter: Folk förstår att hon blivit dumpad. En ung kille har just blivit dumpad av en tjej och han beskriver alla tjejer som värdelösa idioter: Han antas vara sexist.
Så inte bara tjejer, lite beroende på ämne. Inom IT-orienterade ämnen: Där får tjejer mer skit, jag håller med. Inom ämnen som rör det sociala: Där får killar mer skit. Det vill säga, enkelt, områden där det ena könet i klassisk bemärkelse inte förväntas uttala sig.
Mattias Irving:
Vet ej riktigt vad du menar med ”epistemologisk” som motsättning till ”samhällelig”, då jag ser att sammanhangen kan vara överlappande.
I vart fall är min uppfattning är att informationen – då den endast kan tolkas och betyda olika saker i olika sammanhang – är att betrakta i stil med ytterligare rumsdimensioner. Vi ser bara en begränsad del av den och kan således urvinna ny kunskap även från information som till synes är slumpmässig/kaosartad. Och information finns överallt – i en ofantlig massa former – vilket gör dess existens större än mänskligheten.
Ja det är väl inte religiöst förrän det på något sätt innefattar mer än bokstavskunskap. Att se på DNA som molekyler som reagerar med andra är väl kunskapsbaserat snarare än grundat i tro.
”Om du tror att du vet allt är du dåligt underättad” som citatet lyder. En aspekt av viss information kan vara lättförståelig. Det betyder inte att denna självklara betydelse är den slutgiltiga betydelsen. Alltså är ditt påstående om informationens begriplighet i mina ögon inte korrekt.