Hårdare tag mot minoriteter blir allt vanligare ute i Europa. I Sverige aktualiseras en nygammal debatt om yttrandefrihet och Islam när den ifrågasatte konstnären Lars Vilks och ett antal sverigedemokrater besöker ett öppet islamfientligt möte i Malmö.
Rättighetsiver kännetecknar den samtida kritiken mot religioner i debatten. När antiislamister i Danmark organiserar sig sker det bland annat under namnet ”Trykkefrihedsselskabet”, i en direkt blinkning till Jyllandspostens bildkampanj. I Sverige tog konstnären Lars Vilks upp Jyllandspostens utmaning med sin egen konstverk, i tryck- och yttrandefrihetens namn.
Genom att ställa rättighet mot rättighet skapas ett ideologiskt vakuum där det är extremt svårt att entydigt ta ställning i en viss fråga. Detta vakuum utnyttjas av främlingsfientliga krafter för att i skydd av ideologisk förvirring fälla de mest hårresande yttranden om sina motståndare. I Sverige har Vilks tidigare fokuserat på tryckfrihetsaspekten hos sina provokativa verk, och därmed vunnit många välmenande följare som håller yttrandefrihetstanken högt. Men under tisdagskvällen deltog han öppet med sina SÄPO-vakter på ett islamkritiskt möte i Malmö. Initiativtagarna var det svenska ”Tryckfrihetssällskapet”.
Bland gästerna märktes flera Sverigedemokrater, bland andra Ted Ekeroth. En av de inbjudna talarna, Lars Hedegaard, är ordförande för Trykkefrihetsselskabet och har fällts i dansk domstol för sina rasistiska uttalanden om muslimer.
- Jag känner de här danska gossarna, de har gett mig ekonomiskt stöd, sade Vilks i Sydsvenskans artikel om evenemanget.
För dem som försvarat Vilks konstnärskap borde det upplevas som obekvämt att Vilks inte bara tar emot pengar från denna öppet rasistiska organisation utan även omtalar dem i familjära ordalag.
Syftet med lagen om yttrandefriheten var när den stiftades att skydda de maktlösa, ge dem rätt och möjlighet att stå upp och höras också mot de starkare. Detta syfte har nu vänts i sin raka motsats, då lagen används för att förtrycka en minoritet i de berörda länderna. Det är lätt att diskutera rättigheter, men när vi utesluter maktperspektivet och det större samtida och historiska sammanhanget för samtalet, då blir diskussionen skev och en förenklad, svartvit världsbild får möjlighet att hävda sig.
Att Vilks bekänner färg som antiislamist är föga förvånande. Mer skrämmande är att möten som det i Malmö fortfarande förs i yttrandefrihetens namn, och att folk fortfarande tror att det är rättigheter detta handlar om. När det är så uppenbart att det handlar om rasism.
SMEDJAN
Antiislamister är väl förhoppningsvis även ni på Smedjan? Problemet är väl att Vilks förekommit i ett antimuslimskt sammanhang – vilket är något helt annat. Men det förtar faktiskt inte hans yttrandefrihet. Lagstiftningen kring yttrandefriheten finns till just för att värna människors rätt att säga obekväma saker, annars hade den inte behövts. Slira inte på er demokratiska grundsyn.
Patrik,
ingenstans skrivs det att Seglora smedja skulle ifrågasätta yttrande- eller tryckfriheten. Det innebär inte att det inte går att kritisera vad någon annan skriver. Kritik av varandra är också en viktig del av yttrandefriheten, vilket vi ju alla är överens om. Att vi sedan riktar kritiken mot någon som hävdar sig försvara yttrandefriheten, men som i själva verket tydligt använder den som ett svepskäl för att angripa Islam på bred front, det är inte att betrakta som någonting annat än ett försvar för yttrandefrihetens integritet. Sådana viktiga principer ska inte kapas för andras dunkla syften.
På samma sätt är det extremt viktigt att den sunda och progressiva religionskritiken inte kapas av exempelvis rasister. På samma sätt som du nyligen med stor precision har försvarat religionskritiken mot folk på högerkanten på Humanistbloggen som velat kapa den och vulgarisera debatten, menar jag att det är ett försvar av yttrandefrihetens värdighet och trovärdighet att kritisera när den används på fel sätt, eller när människor låtsas försvara den.
Det är givetvis svåra frågor: Vilks konst kan vara en form av yttrandefrihetsförsvar, och därför är det ju värt att ge ”the benefit of a doubt”. Men det är samtidigt viktigt att se helheten. Och när Vilks nu umgås med aktiva rasister och sverigedemokrater, så blir detta mönster väldigt tydligt. Det får inte sopas under mattan.
Rasism är inte detsamma som religionskritik. Att stå upp för yttrandefriheten och mot religionens förtryckande kraft är inte rasistiskt. Yttrandefriheten måste gälla också för de som inte gillar en religion!
Johnny, pratet om yttrandefrihet är i fallet med tryckfrihetssällskapet en ren kuliss. Yttrandefriheten är inte hotad i Sverige. Att försöka få det till att små marginaliserade grupper i samhället skulle vara ett reellt hot mot yttrandefriheten är inte bara en överdrift, utan ett exempel på ideologiskt förblindat tänkande utan förankring i verkligheten.
Religionskritik är någonting som vi gillar här på smedjan. Men den måste vara saklig och samtalande. Skanderande och diaboliserande uttryck för religionskritik, så som de counterjihadrörelsen utmärker sig genom, hör inte hemma i ett civiliserat samtal.
Comments on this entry are closed.