Det ateistiska förbundet Humanisterna har anmält Seglora smedjas Helle Klein till Domkapitlet i Stockholms stift. Om detta skriver Göran Rosenberg i Svenska dagbladet. Helle Klein/Seglora smedja hade tänkt att vänta med att offentligt avge sitt svar tills Domkapitlets ledamöter har fått ta del av det men då det kommit till vår kännedom att Humanisterna redan begärt och fått ut vårt svar publicerar vi det nu. Vi kommer dock inte att debattera frågan förrän DK-processen är avslutad. Den 2 maj ska Domkapitlet fatta beslut i ärendet.

Yttrande med anledning av skrivelse från Domkapitlet 28/3 2012

Jag har blivit ombedd att komma in med synpunkter på Humanisternas anmälan mot mig/Seglora smedja och svara på frågan om jag anser det förenligt med mitt prästämbete att ”driva kampanj mot andra livsåskådningar än den egna kristna”.

Det är en surrealistisk känsla att behöva försvara sig mot en anmälan från ett förbund som varken erkänner Gud eller kyrkan och vars ordförande Christer Sturmark så sent som för några månader sedan i Kyrkans tidning kallade Domkapitlet för ”en modern inkvisition”.

Själva anklagelsen att jag skulle bedriva kampanj mot andra livsåskådningar än den egna kristna är absurd då jag och Seglora smedja hör till de tydliga röster i kyrka och samhälle som pläderar för religionsfriheten och till vårt signum hör just värnandet av muslimers och judars rätt till sin tro. Det är just utifrån försvaret för dessa minoriteter som jag/vi har kritiserat Humanisternas religionskritik.

Den som läser Humanisternas anmälan ser att de talar i egen sak. Det som i själva verket är en fullt legitim kritik och debatt angående deras idéer om det sekulära samhället kallas för ”kampanj mot andra livsåskådningar”.

Anmälan är ett typiskt exempel på hur Humanisternas ordförande Christer Sturmark bedriver debatt. Han beskyller sina kritiker för än det ena än det andra och skruvar upp tonläget till rena gapigheter. Under min tid i den offentliga debatten (ca 20 år) har jag aldrig mött på en mer hätsk och ihärdig debattör som inte tycks sky några medel för att krossa sina kritiker. I stället för att diskutera sakfrågor går han till ideliga personattacker och nu vill han alltså belägga mig med munkavle eller få Domkapitlet att ifrågasätta mig som präst. Hur detta rimmar med en tro på humanism och yttrandefrihet är för mig en gåta.

Sturmark har tack och lov fått kritik från sina egna medlemmar för sina ständiga påhopp mot mig och Seglora smedja. Anmälan till Domkapitlet ifrågasattes av två välkända Humanister med efterföljande debatt i Humanistbloggen. Humanisternas ungdomsförbunds ordförande har också i tidningen Dagen kritiserat Sturmark.

Det ska också sägas att Seglora smedja har bra relation till många enskilda Humanister vars ärliga debattstil och intellektuella redbarhet vi uppskattar. De skriver ofta i kommentarfälten på vår sajt.

I anmälan står svepande formuleringar om att jag ”publicerar misskrediterande texter…”, att jag skulle ha kallat Humanisternas argument för ett sekulärt samhälle för ”spyor”, ägnat mig åt ideliga personangrepp och högt tonläge. Det konkreta exempel som sedan förs fram är publiceringen av studenten Petter Zachrissons debattartikel.

Anfall är bästa försvar, brukar det heta. Den som under över ett års tid bedrivit en oförsonlig kampanj mot mig och Seglora smedja är Christer Sturmark/Humanisterna. Nu anmäler han mig till Domkapitlet. Egentligen borde jag nöja mig med att bara svara nej på frågan som Domkapitlet vill att jag yttrar mig om och sedan förutsätta att anmälan läggs till handlingarna utan åtgärd.

Jag och Segloras smedja vill dock passa på att här ge domkapitlet en samlad bild vad gäller debatten mellan Humanisterna och Seglora smedja under året som gått så att ledamöterna själva kan se hur Humanisternas ordförande har agerat. (Se bilagan)

För övrigt anser jag att det är en angelägen uppgift för en präst i Svenska kyrkan att ge sig in i den offentliga debatten om religionsfrihet och religionskritik och stå upp mot allehanda förtryck av religiösa minoriteter. Det religionslösa samhället är inte ett samhälle som jag som kristen vill leva i. Jag och Seglora smedja kommer alltid vara en tydlig röst mot den främlingsfientlighet som återigen marscherar gatorna i Europa och i vårt eget land.

Domkapitlets beslut i behandlingen av Anna Karin Hammars skrivelse ang. prästen Annika Borgs debatter torde gälla även mig (Dnr 12/D10/3511). En präst i Svenska kyrkan har liksom ordföranden i Humanisterna självklart yttrandefrihet.

Stockholm 22/4 2012

Helle Klein
Präst i Sofia församling och en av grundarna av Seglora smedja


SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEBATTEN MED HUMANISTERNA

Denna sammanställning sändes in som bilaga till Helle Kleins svar till domkapitlet i frågan.

Inledning

Debatten mellan Humanisterna och Seglora smedja har pågått i över ett år. Följande sammanställning syftar till att klargöra vad som har sagts och vad som inte har sagts samt att sätta citat i sin rätta kontext.

Föreliggande sammanställning berör texter varav vissa har skrivits av Helle Klein, och andra har skrivits av andra skribenter på Seglora smedja. Det är alltså inte så att Klein skulle ha författat samtliga texter i Seglora smedjas namn.

Sammanfattning

Vid en sammanräkning har Helle Klein och Seglora smedja publicerat sammanlagt 17 texter under det gångna året som berör Humanisterna. Av dessa har två varit neutrala, tre direkt positiva och tolv kritiska.

Utöver dessa 17 texter finns två inlägg på mikrobloggen Twitter, som kommer att behandlas separat längre ner.

Humanisternas ordförande Christer Sturmark har under samma tidsperiod vid 41 tillfällen nämnt Helle Klein/Seglora smedja – samtliga omnämnanden är negativa. Bland dessa 41 texter och radioinslag finns en del dubletter, då han publicerat sina påhopp samtidigt på olika debattsajter och i sin egen blogg.

Trots att Sturmark har skrivit om oss flitigt på Twitter så räknar vi inte med detta i sammanställningen. Hans tweets har såvitt vi sett varit enbart negativa gentemot Seglora smedja.

Denna sammanställning tar inte heller upp övriga Humanisters kritiska texter om Seglora smedja, utan fokuserar på det som Sturmark personligen har skrivit. I annat fall skulle genomgången bli alltför lång. Bara på Humanistbloggen (som är fristående från förbundet men som drivs av dess medlemmar och delar dess värderingar) finns det ytterligare 20 inlägg som nämner Seglora smedja. Storleksordningen är alltså cirka 60 texter under året mot 17 (tolv kritiska). Det motsvarar ungefär ett angrepp i veckan på Seglora smedja/Helle Klein från Humanisternas sida.

Detta visar med all önskvärd tydlighet att talet om att Seglora smedja och Helle Klein skulle ”driva kampanj” mot Humanisterna inte är med verkligheten överensstämmande. Vi vill nu visa vad som faktiskt har skrivits.

Burkadebatten vintern 2011

Konflikten började med den så kallade burkadebatten, i samband med lanseringen av tidskriften Sans, på Fri Tanke förlag, där Christer Sturmark är ansvarig utgivare. Tidskriften är inte officiellt kopplad till Humanisterna, men delar i många väsentliga avseenden deras värderingar och har även täta band med rörelsen genom olika nyckelpersoner, främst Sturmark själv.

Den 20 januari 2011 skrev Klein om Sans på Seglora smedja: ”Premiärnumret kommer att handla om religion och kvinnoförtryck och förstasidan pryds av en kvinna i burka med rubriken ‘En religion för kvinnor?’ infälld i bilden. Som vanligt får religionskritiken en islamofobisk undertext. Seglora smedja ska dock invänta att recensera Sans tills vi läst hela premiärnumret. Även om vi sällan delar Humanisternas mission hälsar vi ett nytt spännande magasin varmt välkommet”.

Dagen därefter gick vi ut med en rättelse, emedan rubriktexten egentligen löd: ”En gud för kvinnor?”. Samtidigt bjöd Klein in Humanisterna att skriva på Seglora smedja. Hon skrev även att vi ”tycker det är kul att ateismen får en egen tidning.”

Sturmark och Sans redaktör Sara Larsson bemötte texterna ovan med en lång artikel på Newsmill. De ironiserade där över att innehållet i tidningen inte lästs av Klein (tidningen hade ännu inte nått allmänheten) och menade att alla reportage från Afghanistan måste vara islamofoba i Kleins föreställningsvärld.

De skrev även att de förväntade sig att Seglora smedja skulle komma att förneka eller relativisera kvinnoförtryck, och menade att meningsmotståndare till smedjan stämplas med ”islamofobi” reflexmässigt. De påstod även att Seglora smedja saknade insikt i kvinnors lidande i världen. Istället hävdade de att Seglora smedja ägnar sig åt kollektiv psykologisk förnekelse och hellre sjukdomsstämplar sina kritiker.

Vid denna tidpunkt hade Seglora smedja bara i en notis kommenterat valet av förstasidesbild på omslaget.

Klein bemötte artikeln på Seglora Smedjas hemsida och uttryckte förvåning över debattörernas uppfattning att hon ”stämplade dem”.

Tidningen Sans första nummer med den burkaklädda kvinnan är inget oskyldigt val av omslag i ett samhällsklimat där Sverigedemokraterna nyligen röstats in i riksdagen med en klart anti-muslimsk agenda. Fler än Helle Klein har pekat på hur religionskritiken aningslöst eller medvetet bidrar till att förstärka främlingsfientliga strömningar i samhället (Elisabeth Gerles bok ”Farlig förenkling”, Göran Rosenberg, Ola Larsmo med flera har diskuterat just detta). Även Anders Haag på SvD var kritisk till den nya tidningens omslag.

Klein riktade i sin text kritik mot att Humanisterna alltför ensidigt blundade för att även religiösa arbetar för mänskliga rättigheter. I slutet av texten uppmanar hon till samarbete istället för konflikt: ”I stället för att dra gränsen mellan troende och icke-troende borde det ligga i alla goda demokraters intresse att se och bilda allianser mellan människor av olika tro och icke-tro i kampen för människovärdet i Sverige och i världen.”

Därefter möttes Klein och Sturmark i en TV-debatt, som Klein i efterhand upplevde som alltför ”gapig”. Hon efterfrågade även att läsare skulle komma in med egna artiklar för att ge sin syn på frågan. Sturmark skrev efter TV-debatten på sin egen blogg, sturmark.se, att Klein ”sjukdomsstämplar” debatten om tidningen SANS och dess burkaprydda omslag. Hans eget avslut handlar dock inte om att bjuda in nya röster till debatten utan skriker: ”Kom ut ur din liberalteologiska bubbla, Helle Klein”.

Därefter utspelade sig sedan huvudsakligen Burkadebatten mellan smedjans redaktör Mattias Irving och Sans redaktör Sara Larsson i sammanlagt fyra artiklar på Seglora smedja och debattsajten Newsmill. Sturmark återgav på sin blogg delar ur Larssons debattartikel. De menade att Irvings texter var ”en exempelsamling över tidstypiska tankefel, jämförelser med SD, försåtliga betydelseglidningar och förtiganden av fakta.”

Eidfirande och helgdagar – konflikten trappas upp

Nästa gång som konflikten blossade upp var i och med socialdemokraten Carin Jämtins förslag om att göra nationell helgdag av Eid al-Fitr. Sturmark kommenterade detta i Expressen och menade att det var ett dåligt förslag. Hans förslag till lösning var en pott av helgdagar som varje medborgare kunde välja att ta ut individuellt.

Klein redogjorde för och kritiserade Sturmarks förslag. Hon menade även att Humanisterna är överdrivet religionskritiska och blandar samman idén om sekulär stat med idén om sekulärt samhälle. Hon redogjorde också för kritiken mot eidfirande som förekom i olika läger utifrån olika utgångspunkter: Humanister, liberala och sverigedemokrater. Värt att påpeka är alltså att Klein här förvisso kritiserade Humanisterna, men gjorde tydlig åtskillnad mellan Humanister och Sverigedemokrater.

Sturmark besvarade denna artikel på Newsmill. Där påstår han felaktigt att Klein menar att Humanisterna vill avskaffa alla religiösa helgdagar, alltså att de inte ska firas alls. Envar som läser Kleins text, länkad ovan, ser att detta inte är vad Klein skrev. Utifrån denna förvanskning menade han att Klein attackerar Humanisterna med fabricerade fakta och beklagar denna låga debatteknik från Kleins sida. I artikeln hävdade Sturmark även att Klein ”klamrar sig fast vid myten att Sverige är ett kristet land”, fastän Kleins artikel han drev polemik mot förespråkade ett svenskt firande av den muslimska högtiden Eid-al-fitr.

I en kommentarstråd på Humanistbloggen blev Sturmark senare informerad om denna felaktighet i sin text men vägrade ändå att erkänna detta.

Sturmarks medvetna vantolkning väckte upprördhet på Seglora smedja. Ur vårt perspektiv blev det problematiskt att Sturmark debatterade kraftfullt och skuldbeläggande mot oss för åsikter som vi aldrig hade uttryckt, och som fick oss att framstå som befängda. Det är inte självklart hur en sådan text ska bemötas, och det finns alltid en risk att flera misstolkningar följer, som ger en allt snedare bild av smedjans verksamhet om polemiken tillåts fortgå.

I en text publicerad den 10 maj uttryckte vi därför vad som kommit att bli vår uppfattning, att Sturmark mest var ute efter medial uppmärksamhet och att vi inte önskade debattera på de villkoren: ”Seglora smedja väljer därför att inte gå i debatt med Humanisterna och uppmanar Sturmark att betänka sitt sätt att föra debatt i framtiden.”

Vi menade också här att det var problematiskt med Humanisternas underlåtenhet att ta avstånd från hatet som uppstod i kommentarfälten när de skrev sina debattinlägg, både i burkadebatten och i Sturmarks osakliga text mot Klein på Newsmill (som ledde till åtskilliga hemska påhopp på Klein som person).

Sturmark fortsätter sina påhopp mot Klein

Efter Utöyadåden skulle oron från Seglora smedjas sida angående hatkulturen i kommentarfälten bli föremål för en större samhällelig och publicistisk diskussion. Vid denna tidpunkt i debatten bemötte dock Sturmark denna kritik med att återigen påstå att vi misstänkliggjorde honom och Humanisterna för att vara främlingsfientliga. Återigen talade han om att bli stämplad.

Sturmark menade att tonfallet från Seglora smedjas håll är beskäftigt, att ”magister Klein delar ut betyg till debattörer, baserat på i vilken utsträckning de uppstudsigt vågar ifrågasätta hennes ståndpunkter”. Han riktade sig i texten konsekvent mot Klein fastän texten på Seglora smedja har hela smedjan som avsändare. Han avslutade texten: ”Kom ut ur din religiösa bubbla och hälsa på i verkligheten.”

Utifrån allt som har framkommit kom vi att tolka detta som att Sturmark hyser ett personligt agg mot Helle Klein. Den frågan reses nu också av folk på twitter som undrar över Sturmarks ständiga angrepp mot Klein.

Efter detta meningsutbyte publicerade inte Seglora smedja några kritiska texter alls om Humanisterna under hela sommaren och hösten. Däremot förde smedjans redaktör Mattias Irving en konstruktiv dialog med företrädare för Humanisterna, i olika krönikor. Smedjan berömde också Humanistbloggen, som drivs av medlemmar i föreningen, för dess föredömliga arbete att hålla rent från extremister i kommentarfälten.

Debatt i Kyrkans Tidning

Den 12 december 2011 skrev Helle Klein ett litet ledarstick (1600 tecken) i Kyrkans Tidning om ”nyateisters vurm för det religionslösa samhället” och menade att dessa ständigt blandar samman den sekulära staten med det sekulära samhället. Hon slog även ett slag för den tolkande teologin, ”något som nyateismens korsriddare inte klarar av. /…/ Är det något vår tid av fundamentalism (både religiös och icke-religiös), behöver är det den reformatoriska hållningen.” Denna text skrivs i en tid då omskärelsedebatten rasar som hårdast, där Humanisterna har en tydlig och synnerligen polemisk roll i en debatt som vi menar präglades av just icke-kontextualitet.

Trots att varken Humanisterna eller Christer Sturmark apostrofierades i ledarsticket ges Sturmark stort utrymme till replik i Kyrkans tidning. En replik som är mer än tre gånger så lång som Kleins ledarstick och fylld av personangrepp. Än en gång beskylls Klein för att debattera smutsigt och vulgärt: ”Klein odlar sedan länge en retorik där hon sjukdomsstämplar religionskritiker och kallar dem fanatiker, personlighetsstörda och diverse andra kränkande epitet.”

Sturmark menar också att Klein bedriver kvällstidningsteologisk retorik (ett uttryck som han lånat från vännen Annika Borg som använder det i bloggen Kristen Opinion ett flertal gånger mot Smedjan/Helle Klein) och målar ut Klein som en belastning: ”Kleins vulgära sätt att debattera dessa frågor gör svenska kyrkan en stor otjänst. Det förmedlar en antiintellektuell attityd som jag inte tror är representativ för kyrkan i övrigt.”

Helle Klein bemöter Sturmarks replik i KT. Hon uttrycker åter förvåning inför hans anklagelser över att hon skulle ha kallat honom personlighetsstörd och liknande. Hon påpekar de många epitet som Sturmark i sin tur har gett henne över det gångna året.

Sturmark får, något förvånande, en andra replik i KT, där han nu på ca 5000 tecken anklagar Klein för att ljuga, och menar att hon visst har kallat honom personlighetsstörd utifrån en rad som då hade skrivits på Twitter för cirka ett halvår sedan. (Vi återkommer till denna tweet nedan.)

Han menar även att Klein saknar all självinsikt. Han avslutar: ”Det vore bra om Klein ägnade sig åt att föra en saklig debatt stället för att fortsätta sina hätska personpåhopp”.

Seglora smedja sammanställer debatten här på vår egen sajt. I sammanställningen förvånas vi över att Sturmark fått in ännu en lång replik i KT som upprepar ett gammalt inarbetat och förrädiskt budskap om att det är Klein/Seglora smedja som ägnar sig åt personpåhopp och kampanj. I ren trötthet över Sturmarks debattmetoder skriver vi att Sturmark ”fortsätter sina spyor” mot Helle Klein. Vi har alltså aldrig kallat några ”argument för det sekulära samhället” för spyor utan reagerat mot den hårda tonen och personpåhoppen från Sturmarks sida.

Klein sätter punkt för debatten i KT och skriver att ”Humanisternas ordförande Christer Sturmark [har] spytt galla över min person. Det är tämligen meningslöst att bemöta.” Hon menar i artikeln även att Sturmarks definition av religion är för snäv, och menar att ”Sturmarks reglerade och centralistiska samhällsmodell skrämmer.” Klein avslutar: ”Jag fortsätter gärna en diskussion om sakfrågan men tror att både jag och Sturmark behöver ta en paus nu. Härmed sätter åtminstone jag punkt och vill önska alla en riktigt god jul.”

Därefter följde julefrid.

Zachrissons artikel

Präststudenten Petter Zachrisson skrev den 3 mars en debattartikel på Seglora smedja, där han gjorde jämförelser mellan nyateismens förbudsiver mot judiska traditioner och de lagar som fanns på 30-talet. Zachrisson varnade för att använda internationella konventioner som slagträ i debatten och menade att Humanisterna spelar SD i händerna genom extrema förenklingar.

Seglora smedja är en debattsajt som ofta publicerar texter från utomstående. Att Zachrisson fick plats är ingen unik företeelse. Vi ansåg att artikeln hade ett läsvärde och återspeglade en opinion som har ökat i styrka alltsedan omskärelsedebatten inleddes av Humanisterna med flera. Många har med oro följt omskärelsedebatten.

Vi lät också flera Humanister, däribland Sturmark själv, komma till tals i kommentarfälten. Zachrisson gick också in i diskussionen och förtydligade sin ståndpunkt. Det räckte dock inte för Humanisterna, som producerade inte mindre än sex texter (2 på Newsmill, 2 på Sturmark.se, och 2 på Humanistbloggen) som svar på en enda text av en präststudent på Seglora smedja. Att sen dessutom ta med hans inlägg i anmälan till Domkapitlet visar på en otäck debattmetod som går ut på att skrämma folk till tystnad.

Twitter

Sturmark har vid återkommande tillfällen menat sig vara sjukdomsstämplad av Helle Klein på grund av en tweet som hon skrev någon gång under sommaren 2011. Det var en kommentar till en fråga från en annan twittrare. Exakt tidpunkt är okänd, eftersom tweets försvinner tämligen kort efter att de skrivits, och därför mer har karaktären av en offentlig konversation än av skriven text. I denna tweet stod (ungefär): ”Sturmark ser grandet i sin nästas öga men inte bjälken i sitt eget. Han har en grandios självbild.”

Denna enda tweet har Sturmark använt i åtskilliga sammanhang, bland annat på DN Debatt och i Kyrkans tidning, som bevis på att Helle har drivit kampanj för att sjukdomsförklara honom. Termen ”grandios självbild” är självklart ett metaforiskt uttryck för Sturmarks debattstil (efter månader av påhopp i spalterna), inte en medicinsk utsaga.

Angrepp från Sturmark som Seglora smedja/Helle Klein lämnat obesvarade

Sedan Seglora smedja den 10 maj valde att sluta bemöta Sturmark har han fortsatt att i många olika sammanhang angripa oss och specifikt Helle Klein. I slutet på maj skriver han på Humanistbloggen att Klein varit en ”pionjär, i sina ständiga aggressiva angrepp på Humanisterna, med sjukdomsstämplingen ‘islamofobi’ i ständig beredskap.”

Under juni månad skrev han två, av oss obesvarade, artiklarNewsmill, båda med precis samma tonfall: Att Klein absurt stämplar Humanisternas religionskritik som islamofobi, och att hon i brist på sakargument går till personangrepp. Han menar även att Seglora smedja ägnar sig åt medvetna misstolkningar av Humanisternas budskap. Men han ger inga exempel på detta.

Den 30 juni hyllar han prästen Annika Borg på sin blogg och lånar hennes uttryck ”kvällstidningsteologi” för att åter ge Klein en gliring. Sommarens angrepp avslutas med att Sturmark den 30 augusti på den populära internetradion Humanistpodden menar att Helle Klein går främlingsfientligas ärenden genom att ”reflexmässigt stämpla religionskritik som islamofobi”. Under sommaren allena har samma anklagelser yttrats inte mindre än sex gånger, som vi har kunnat räkna till, utan att besvaras av Seglora smedja/Klein.

Den 10 september skrev Sturmark och Borg tillsammans på DN Debatt och menade återigen att Seglora smedja reflexmässigt stämplar Sturmark som sjuk och Humanisterna som främlingsfientliga. De menade även att Seglora smedja stämplar sådant som vi finner alltför ”komplext”, istället för att försöka förstå det. Det låter i våra öron som ett finare sätt att påstå att vi är obegåvade eller dåligt pålästa.

Trots en sommar fylld av påhopp mot oss hade vi inte skrivit ett ord mot Humanisterna. Klein reagerade därför lite uppgivet på twitter efter Sturmark/Borgs DN-artikel, där hon frågade sig om inte gränsen för fanatism snart var nådd. Mycket riktigt lyftes även denna tweet in på debattplats, när Borg och Sturmark fem dagar senare fick in ännu en artikel i DN. ”Så för man inte ett värdigt samtal”, ansåg de. Smedjan valde att hålla på sin linje och inte gå i polemik.

Den 15 november lägger Humanistbloggen upp ett inslag från MR-dagarna på Kulturhuset, där Sturmark och Sara Larsson menar sig ha blivit stämplade som rasistiska och främlingsfientliga på grund av debatten om omslagsbilden till SANS. En månad senare skriver Sturmark på samma blogg att han nu har gett upp alla försök att få Klein att hålla sig till sanningen. Han påstår sig också ha fått många signaler från Svenska Kyrkan att Kleins agerande är en belastning.

Prästen Johanna Andersson driver tillsammans med Annika Borg bloggen Kristen Opinion. När Andersson, som helt tydligt befinner sig i ett Seglorakritiskt läger, kritiserar Klein, skriver Sturmark den 23 december både på sin egen blogg och på Humanistbloggen, att ”Klein får kritik av kollegor” och att ”det är tydligt att Kleins debattstil börjar bli en belastning för Svenska kyrkan i allmänhet och Svenska kyrkans tidning i synnerhet där hon är ledarskribent.” För den utomstående som inte vet vem Andersson är, framstår givetvis en sådan text som graverande mot Kleins person.

När Kyrkans tidning i februari plötsligt anser att Seglora smedja är en konkurrent och bestämmer sig för att sparka Helle Klein som krönikör (efter att hon hade avslöjat att en av tidningens ledande debattörer hade starka kopplingar till Sverigedemokraterna) utropade Sturmark glatt att detta borde ha skett för länge sedan, på grund av Helle Kleins ”debattstil och andra fasoner”. Sturmark vred alltså konflikten med Kyrkans tidning till att handla om Kleins debattstil, vilket är ren lögn. Sturmark utnyttjar den uppblossande debatten mellan Smedjan och Kyrkans tidning (som inte alls handlar om Humanisterna).

Den 3 mars skrev Sturmark att Seglora smedja ”attackerar frenetiskt”, och har en vana att fabricera påståenden om Humanisterna: ”Det är förstås tröstlöst att försöka försvara sig mot alla osakliga påståenden, men i grunden är det mycket obehagligt att vi som har en annan livsåskådning än Seglora smedjas vänner har, så fördomsfullt och förenklat angrips på detta sätt.”, ”Seglora smedja tas inte riktigt på allvar längre, och de flesta har nog genomskådat den retorik som flödar på smedjans webbsida.”

Dagen därpå fortsätter attackerna från Sturmark: ”Smedjan saknar uppenbarligen alla former av publicistisk etik.”, ”Helle Klein har tidigare i det offentliga rummet betecknat sina meningsmotståndare som personlighetsstörda och kallat deras argument för ‘spyor’”. Sturmark spekulerar i att Svenska kyrkans finansiella stöd till smedjan snart kommer dras in: ”Seglora Smedja börjar alltmer likna en sekt. De är snart slut som röst i det offentliga rummet.”

Därefter lämnar Humanisterna in anmälan mot Helle Klein/Seglora smedja till Stockholms stifts Domkapitel.

Avslutning

Denna text är resultatet av omfattande research. Vi har så troget vi har kunnat redogjort för det vi själva har skrivit i denna affär. Med tanke på den enorma mängd material som Sturmark har producerat om oss kan vi inte avgöra om vi har lyckats få med allt. Av utrymmesskäl har vi utelämnat ett stort antal gliringar mot Klein som person, som vi snappat upp vid genomgången av Sturmarks texter.

Sturmarks strategi har varit uppenbar från första stund. Genom att ständigt anklaga oss för högt tonläge och för att vilja ”stämpla” honom på olika vis har han skapat en debattmiljö som det är omöjligt att vistas i. Vi upplever att det är obehagligt att debattera mot honom eftersom han vid flera tillfällen antingen direkt förvanskar texter eller tolkar dem på värsta tänkbara sätt, för att kunna driva en polemik som är skadlig för både Seglora smedjas och Helle Kleins anseende. Anmälningen till domkapitlet är bara ännu ett led i denna strategi.

Vi har hela tiden pekat på de stereotypa framställningar av religioner och religiösa människor som har framkommit i Humanisternas religionskritik. Detta har nu också börjat uppmärksammas av forskningen. Religionsforskarna Susanne Olsson (Södertörns högskola) och Simon Sorgenfrei (Göteborgs Universitet) har exempelvis påvisat hur Humanisternas religionskritik kommer till uttryck i tidskriften Sans, och varför den kan uppfattas som islamofobisk.(DIN: Religionsvitenskapelig tidsskrift 3-4/2011)

Risken finns att Sturmark genom sina hätska och oseriösa debattmetoder får stå oemotsagd i debatten. Ingen orkar till slut kritisera hans idéer då det nästan alltid resulterar i rena personförföljelser. Det vore olyckligt för det samhälleliga samtalet om de troendes röster tystnade.

Seglora smedja

YTTRANDE MED ANLEDNING AV SKRIVELSE FRÅN DOMKAPITLET 28/3 2012