Prästen Karin Öhagen och journalisten Angelica Karlsson skriver om vikten av att Svenska kyrkan prioriterar att delta i Prideparaden. I takt med att paraden vuxit till en folkfest som lockar allt större grupper måste kyrkan vara med och dela glädjen och allvaret.
Svenska kyrkan har kommit långt när det gäller rättigheter för homo-, bi- och transsexuella (HBT). Beslutsfattarna i Svenska kyrkan kan med all rätt känna stolthet över att de år 2009 tog ställning för samkönade äktenskap och alla människors lika rätt till kärlek oavsett sexuell läggning. Faran med stolthet är dock att den kan bli passiviserande och det finns fortfarande mycket kvar att göra. Kyrkan har viktig kunskap och erfarenhet att bidra med, och samtidigt måste vi visa att vi inte har somnat utan att kampen för all ömsesidig kärlek fortsätter.
På årets Pridefestival var vi ett sextiotal personer som gick i paraden under samlingsnamnet ”Kyrkan på Pride”. Under parollen ”Störst av allt i kärleken” gick vi stolta från Humlegården till Tantolunden för att visa att vår kyrka är öppen för alla oavsett sexuell läggning. I gruppen gick bland annat Stockholms biskop Eva Brunne och Västerås stifts stiftsadjunkt Mikael Mogren. Även om entusiasmen och viljan hos oss deltagare var stor blev paraden inte riktigt som vi tänkt oss. Av ekonomiska skäl hade kyrkan inte något flak vilket gjorde att vi blev helt överröstade av flaket framför.
För att kunna höras i en parad som ses av 500 000 människor och består av 50 000 personer behöver man ett flak, inte minst för att göra deltagande tillgängligt för alla som vill vara med. Ett flak ger även möjlighet att spela egen musik och lättare få fram vårt budskap. På ett sätt är det kanske inte så farligt att vi i år fick dansa till musiken ”I love to hate you” och ”Lick my pussy” från flaket framför men naturligtvis vore det att föredra om vi själva kunde styra musikval. Vid tidigare parader när kyrkan haft ett flak där man spelat psalmer sken många åskådare upp och sjöng med i välkända sånger. För oss som gick i paraden i år var det svårt att föra fram vårt budskap om att kyrkan inte har somnat efter det viktiga beslutet 2009. Vår närvaro i paraden är också viktig eftersom det fortfarande i och utanför Sverige finns inskränkta åsikter och människor som förföljs på grund av sin kärlek.
Precis som Svenska kyrkan satsar på andra stora evenemang, som exempelvis OS, festivaler och Jesusmanifestationen, måste vi fortsätta prioritera HBT-frågor. Just prideparaden är ett ypperligt tillfälle att nå ut till mer än en halv miljon människor och informera om vad vi står för och vad vi tycker är viktigt. I nuläget går dock inte ens Svenska kyrkan under egen flagg i paraden, vilket vi borde kunna göra efter kyrkomötets beslut om samkönade äktenskap. Vi tycker att det är positivt att kyrkan går ekumeniskt men vill ändå att Svenska kyrkan blir synligare. Vi är i dag en av få organisationer som inte är närvarande under egen flagg.
Om det är så att kyrkan inte har råd att bekosta hyran av ett flak till nästa år föreslår vi att man engagerar några av kyrkans många körer. Ett annat alternativ för att få ihop pengar skulle kunna vara en rikskollekt eller en insamling. Kyrkans budskap är för viktigt för att dränkas i paradsorlet. Vi måste synas i den parad som förenar vardag med fest, yta och djup och som intresserar en otrolig mångfald människor. Kyrkans budskap och löfte om att vi fortfarande vill göra den goda skillnaden är för viktiga för att dränkas i paradsorlet.
Karin Öhagen, präst i Svenska kyrkan
Angelica Karlsson, journalist och medlem i Svenska kyrkan















Ack, ni har också fallit för Pridearrangörernas groteska luftsiffror över deltagare i paraden, respektive åskådare. Skulle över 60 procent av Stockholms sammanlagda befolkning på drygt 800.000 personer stå på trottoarerna under den kanske tre kilometer långa paraden, vore det nästan follktomt i resten av staden, trafiken gles, stadsbullret obefintligt. En halv miljon människor motsvarar hundra (100) fotbollsplaners yta, om man räknar en person per kvadratmeter (5000 kvadratmeter per plan) Då står ändock personerna packade som sillar i en låda!
Ta alltså bort en nolla i båda siffrorna, och ni kommer närmare sanningen! 50.000 personer i paraden betyder ett mer än en mil långt tåg,om man räknar 4 personer i bredd och med en meter mellan varje led!
Personligen tror jag att ungefär 25.000 tittare fanns på trottoarerna och kanske (max) 1.500 i paraden. RFSL har totalt 4.600 medlemmar i landet – en tämligen genom åren konstant siffra.
Sedan också följande fråga till er gällande önskemålet om att kyrkan skall prioritera Pride:
-Skall alltså Svenska kyrkan ställa sig bakom RFSL:s program gällande bland annat nej till tvåsamhet, fler kategorier än två kön, ja till pornografi, ja till flersamma relationer, kravet på att avskaffa förbudet att köpa sexuella tjänster,borttagande av informationsplikten i smittskyddslagen, etc, etc. Glöm ej heller att RFSL öppet har förespråkat s k gruppsex!
Vänligen svara alltså på detta!
Är detta något för Svenska kyrkan?
BENGT OLOF DIKE
Mikael, Pride som betyder stolt är dock inget för mig. Många tar det enbart för det sexuella och det är nog inte meningen? Bengt-Olof Dike skriver och justerar deltagarsiffrorna. Det har jag inget grepp om ? Ha det bra hälsar Allan i Vagnhärad. Besökte sista sommarmusiken i Trosa Landskyrkan och blev besviken, hörde varken tal eller orden i sångerna, de hade kopplat bort hörslingan som jag är beroende av. Musiken i sig var bra. Tänk dig två jätteduktiga sångerskor och inte höra vad de sjunger?
Bengt-Olof Dike,
I paraden förekom 150 ekipage. Nog inser du att det var mer än 10 personer per ekipage?
Lägg sedan till alla de som gick utöver ekipagen. Då blir din siffra på 1500 larvigt låg. Den uppskattning som gjorts av bl a polisen ligger någonstans 35000-38000.
Pride arrangeras inte av RFSL, utan av en separat orgianisation enkom för Pride.
När man deltar i Pride så innebär inte det med automatik att man skriver under på alla andra deltagande organisationers program. Ta bara det exemplet att olika politiska partier faktiskt deltar – innebär det att de ställer sig bakom alla varandras åsikter?
För gärna en debatt, men gör det med ärlighet och med fakta.
P-A Rudberg,
Nej, ingen får mig att falla ens för Dina nedjusterade siffror i själva paraden, om vilken jag gjorde en tämligen realistisk beräkning! Om Dina och arrangörernas siffror stämde, skulle Prideparaden utgöras av femton eller tjugo gånger fler personer än de som deltar i 1:a majtågen i storstäderna.
Enkelt har jag också visat att det påstådda åskådarantalet – 60 procent av Stockholms stads totala befolkning och 5 procent av landets – inte skulle kunna rymmas på några få gator. Eller var får Du in hundra fotbollsplaner någonstans eller den subbla siffran, om personerna skall kunna stå någorlunda bekvämt?
Om det formellt är en särskild arrangör för Pride, är kopplingen till RFSL ändock så imtim den kan bli, särskilt som det var denna organisation, som en gång drog igång festivalen. Och budskapen i densamma – erkänn det, Rudberg! – är utan undantag sexualiserade och sjunger alla den fria, nästan hämningslösa sexualitetens lov. Var i parollerna fanns hänsynen, försiktigheten, varsamheten, ömheten, omtanken, kärleken? Däremot halv- eller nästan helnakna, kroppar, löspenisar, pornografiska paroller och andra, som var direkt motbjudande.
Du hävdar att man inte behöver stå bakom alla paroller för att delta i paraden,dvs anamma bland andra de RFSL-krav,som nämndes av mig. Men det avgörande är väl ändock vem eller vilka,som arrangerar festivalen och vilka syften den har – eller hur? Skulle Du vilja delta i en av exempelvis Sverigedemokraterna arrangerad demonstration med ”allmänna” och okontroversiella texter – och då med motiveringen att Du inte alls delar partiets huvudbudskap?
BENGT OLOF DIKE
Bengt Olof Dike,
Eftersom du aldrig har sett en Pride-parad så förstår jag att dina gissningar är tämligen ”åt skogen”.
Det finns dokumenterat ca 150 ekipage i paraden i år. (Tror faktiskt att det har varit ännu fler tidigare år.) Med din uppskattning så skulle varje ekipage bemannas/följas av 10 personer. Det faller på sin egen orimlighet.
Alla vi som sett en Pride-parad vet att det är fullt med folk på och i direkt anslutning till varje ekipage. I tillägg är det stora grupper mellan ekipagen. Därför blir dina gissningar totalt felaktiga.
Du påstår att alla budskap är ”utan undantag sexualiserade och sjunger alla den fria, nästan hämningslösa sexualitetens lov.”
Detta är ett felaktigt och rent okunnigt påstående. Den absoluta majoriteten av budskapen i paraden handlar om rätten att synas, rätten att få vara den man är skapad att vara, glädjen över kärleken etc. Ytterst lite handlar om ren sex. Tyvärr så väljer media att enbart visa bilder på karnevalsinslagen med lite mer lössläppt showkaraktär. De inslagen finns också, men de är långt ifrån centrala.
RFSL startade för många år sedan upp det som då hette ”Frigörelseveckan” som hade en parad på lördagen. För att bredda detta och för att slippa att deltagarna skulle känna sig ”intvingade” under RFSL:s agenda så skapades Pride som en separat organisation med en helt annan agenda. (Läs gärna Prides uttalade målsättning om bredd och frikoppling för enskilda politiska/religiösa organisationer.)
Citerar ur Prides egna grundsatser:
”Stockholm Pride är enligt föreningens stadgar till för dem som känner sig delaktiga i och respekterar den kultur som har sina rötter i homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queers liv. Detta manifesterar föreningen genom att varje år arrangera kulturfestivalen Stockholm Pride. Stockholm Pride är partipolitiskt och religiöst obundet.
Stockholm Pride arbetar för att stärka hbtq-personers livssituation och rättigheter.
…
Festivalen är en glädjefylld frizon för hbtq-personer, och arbetar för att hbtq-personer ska kunna ta plats i det offentliga rummet.
…
Föreningen Stockholm Pride driver inte enskilda sakpolitiska frågor utan möjliggör för andra att driva dem. Genom val av tema för festivalen och den del av festivalprogrammet som skapas av föreningen själva kan dock föreningen välja att sätta fokus på viktiga frågor i samhällsdebatten. Då hbtq-communityt är mångfacetterat och rymmer många olika röster är föreningens strävan att utgöra en plattform för olika aktörer att ta egna initiativ och göra sina röster hörda. Föreningen stöttar andra pridefiranden inom och utanför landet.”
Och:
”§1 Föreningen Stockholm Pride ställer sig bakom Europeiska konventionen om Skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
§2 Föreningen Stockholm Pride arbetar för att stärka hbtq-personers rättigheter och tar aktivt avstånd från all form av diskriminering som exempelvis rasism, sexism, homofobi och transfobi.
§3 Föreningen Stockholm Pride solidariserar sig med andra rörelser som riskerar diskriminering och förtryck, och som verkar i samma anda som Stockholm Pride.
§4 Föreningen Stockholm Pride är öppen för alla som delar ovanstående värderingar.”
P-A Rudberg,
Jag noterar i varje fall att Du nu äntligen inser, att den påstådda åskådarsiffran, som så många okritiskt fallit för, är grotesk. Du förbigår ju den med tystnad i Ditt inlägg. Max en tiondel av 500.000 personer kan möjligen ha stått på de aktuella gatorna; jag tror snarare att vi kommer sanningen närmare med hälften av den, alltså 25.000 – 30.000 personer.
Den andra siffran släpper Du dock inte, fast även den är -som man säger – helt åt skogen. Jag har ju beräknat varför. Samtidigt har ju RFSL inte fler än 4.600 medlemmar i HELA landet och är – jag vidhåller detta! – generatorn bakom Pride, vilken festival som Du och vissa andra sätter prefixet ”kultur” framför. Men vilka inslag är kulturella, dvs odlar själen, stimulerar det filosofiska tänkandet, ger oss djupa och nyttiga funderingar, etc, etc. Jag har påmint om det förut och upprepar det igen: alla, oavsett sexuell läggning, i vårt land lyder under samma lagar, har samma rättigheter och skyldigheter och får självklart inte en sekund diskrimiineras! Och frågan ställs igen till Dig och alla andra, som högljutt och med aldrig sinande applåder sjunger och klappar Prides lov: är inte sexualiteten den enskildes privatsak? Varför skall nakenheten och läggningen öppet manifesteras under buller och bång? Varför är det viktigt att medarbetare i Public servicekanaler krumbuktar sig med löspenisar? Varför skall rent pornografiska texter i stor stil och fjärran från varsamhet, försiktighet, hänsyn och respekt passera revy i huvudstadens gator? Och den som alltså läser RFSL:s program – har de kyrkliga företrädare som nu hyllar Pride gjort detta? – ser ju den öppna propagandan för flersamma relationer, bort med tvåsamheten och familjen, FÖR pornografin, MOT lagstiftningen för sexköp, etc,etc. Allt som Svenska kyrkan alltid har tagit avstånd ifrån och skall så göra i fortsättningen. Var finns eftertanken, reflektionen, det kritiska tänkandet?
Vad säger exempelvis Helle Klein i Seglora smedja om dessa RFSL-krav? Hon som i Aftonbladet till hundra procent stod bakom kriminaliseringen av just sexuella köp! Är hon – och Du, Rudberg- beredd att kraftfullt ta avstånd från RFSL:s ovan återgivna krav?
O.s.a.
Bengt Olof Dike, eftersom du riktar dig direkt till mig så ska jag besvara dina frågor och invändningar.
Jag kommenterade inte ditt påstående om det totala antalet människor som var ”åskådare” till paraden. Inte för att jag ger dig rätt, utan för att jag insåg att det var lönlöst att förklara.
Däremot så vidhåller jag starkt och bestämt min siffra om antalet deltagare i paraden. Jag har visat med enkla fakta att dina gissningar inte håller. Dina gissningar förlorar ytterligare värde eftersom du inte sett paraden och inte känner till en del enkla fakta.
Ditt påstående om att antalet medlemmar i RFSL skulle stödja ditt påstående om deltagare i paraden är irrelevant. Det är inte en RFSL-parad. Den absolut största delen av paraddeltagarna är inte medlemmar i RFSL eftersom de inte delar den organisationens syn i olika frågor.
Och återigen – det är inte RFSL som styr vad som förmedlas i paraden. Och man ställer inte med automatik upp på RFSL:s agenda när man deltar i paraden. RFSL är bara en av många deltagande organisationer.
Vad lagen säger är en sak. I VERKLIGHETEN så lever många HBT-personer med att vara osedda, utstötta och diskriminerade. Därför så finns det alla anledning att visa att vi finns – hur gärna än många skulle vilja gömma undan det ”obehagliga”.
Jag har inget behov av att behöva ta avstånd från kraven från en förening som jag inte är medlem i. Att jag inte är medlem i RFSL borde vara svar nog.
Comments on this entry are closed.