Demokratifest i riksdagshuset

inlägg av Mattias Irving den 6 september 2012 · 1 reflexion

Mehmet Kaplan (MP) pratade med de besökande demokratiaktivisterna om transparens under riksdagens voteringar.

Egyptiska demokratiaktivister har kommit till Sverige för att studera svensk demokrati. Seglora smedja följde med under en förmiddag på riksdagshuset.

Den stora entréhallen till riksdagshuset har intagits av ett tjugotal egyptiska aktivister. Den rymliga talarpulpeten där ministrarna brukar ge sina presskonferenser blir till rekvisita för revolutionen när de unga under stort jubel turas om att hålla improviserade tal för varandra om Egyptens framtid.

Det är med en otvungen självklarhet som de tar rummet i besittning, i maktens hjärta i ett främmande land. Många minns det romantiska skimmer som låg över Egyptiernas ikoniska ickevåldsrevolution mot Mubaraks regim. Men vägen från revolution till fullfjädrad demokrati är smal och snårig. Orosmolnen har hopat sig kring valförfarandet, militärens roll och landets islamister. Men bland de tjugo hitresta ungdomarna från Kairo är optimismen inför framtiden orubblig.

Fatma Abdel Monem

Fatma Abdel Monem

- När Mursi kom till makten förändrades mycket, men vi har fortfarande ingen yttrandefrihet som är skyddad av grundlagen. Den måste skyddas starkare än idag. Men det är möjligt, för folk organiserar sig idag, och det är något nytt. Nu är denna nation vårt hem på ett annat sätt än tidigare och folk känner ett personligt ansvar för hela landet, säger Fatma Abdel Monem, en av de hitresta aktivisterna. Hon är aktiv i Maadians, en av flera organisationer som verkar för att öka politisk medvetenhet i Egypten.

Fatma har rest hit som del i projektet Egyptian-Swedish dialogue for Active Citizenship, som är en fortsättning på det svenska ungdomsprojektet Salaams Vänner, som besökte Kairo förra året för kulturutbyte och demokratistudier. Salaams Vänner drivs av Kristna Fredsrörelsen (KRF) och Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa.

Madicken Johansson på KRF är utbildare på Salaams Vänner.

- Projektet har krävt mycket tid och engagemang och det har varit en utmaning att få finansieringen att gå ihop. Men kommunikationen har funkat bra. Det är otroligt inspirerande att se hur mycket kämpaglöd och vilja att förändra som finns. Syftet med projektet är att vara en stöttande kraft för varandra i kampen för demokrati och frihet, säger Madicken.

Spontana tal hölls i riksdagens entréhall.

Eftermiddagen på riksdagshuset fortlöper under Mehmet Kaplans ledning. Han är gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp och föreläser under förmiddagen om den svenska demokratins struktur.

Det viktiga med det här projektet är den större praktiska förståelsen för omvärlden som vi får genom att sitta ner tillsammans. Och det är en ömsesidig process, menar Kaplan.

- Vi kan ge en möjlighet för dessa demokratihjältar, som jag skulle vilja kalla dem, att pröva sina egna tankar mot en verklighet i Sverige, en demokrati som har lång historia och som funkar, säger han.

Haytham Atef är en ung ingenjör som har engagerat och medgrundare till civilrättsrörelsen Qestas som arbetar för mänskliga rättigheter i Egypten, bland annat genom att förbättra relationen mellan myndigheter och nationella minoriteter. Han är optimistisk inför framtiden och liksom flera andra av aktivisterna på plats tror han att vägen bort från extremism går genom ett starkt civilsamhälle.

- Idag kan vi vara stolta över att vara Egyptier. Men vägen framåt i Egypten nu är att skapa många fler människorättsorganisationer och hjälpa folket att organisera sig, inte bara demonstrera, menar han.

Samtalen under förmiddagen präglas av en uppsluppen och upprymd stämning i gruppen som vallas runt i riksdagens korridorer. Men frågestunden med Mehmet Kaplan i den gamla första kammaren blir intensiv och detaljerad. Kaplan blir grundligt utfrågad om det svenska statsskicket och dess möjligheter och begränsningar.

Mohammed Ismail är 22 år, arbetar på UNICEF i Egypten och har varit politiskt aktiv sedan revolutionens första dag i Egypten. Han var med och spred uppropet inför de stora protesterna kring den 25 januari och deltog sedan i grundandet av det politiska partiet Hizb el-Dostour, som verkar för egyptisk demokrati över kulturella och religiösa gränser.

- Jag är liberal men upplever inte det hot som vissa pratar om från de muslimska rörelserna i Egypten. De åsikter som har förts fram är moderata. De muslimska rörelserna försöker också att hitta nya vägar framåt i denna ovana situation och har samma rätt som alla andra att ställa upp i valen.

Mohammed uttrycker samma känsla av tillförsikt inför framtiden som Fatma och Haytham tidigare.

- Även om den nye presidenten inte är den jag själv hade valt så är han demokratiskt tillsatt, och det är första gången i våra liv som det händer, säger Mohammed. Det är helt annorlunda att vara egyptier idag jämfört med för några år sedan. Man kunde inte prata om politik på bussen. Där hemma sade mina föräldrar åt mig att sänka rösten när vi diskuterade. Till och med i hemmet var det farligt att prata politik. Men nu är jag full av tilltro inför framtiden.

Mattias Irving

Reflexioner
1 Borja Coleman 9 september 2012 kl 04:46

Det här har jag missat. Hur många var kristna? Det verkar lovande med samarbetet mellan religionerna, det är bra. Kopterna behöver vårt stöd, jag tänker särskilt på Zabbaleen som fått utstå mycket från kolonisatörerna. Tvingas ta hand om Kairos sopberg under fruktansvärda omständigheter. För några år sedan lät myndigheterna slakta alla deras svin, 300 000 så nu har de knappt mat. Det skulle vara fint om ni skrev något om detta.

Guds frid

Comments on this entry are closed.