Det pågår en normalisering av främlingsfientliga krafter både i samhälle och kyrka. Seglora smedja har tidigare ifrågasatt bloggen Kristen Opinion som drivs av prästen Annika Borg för dess hets mot alla som vill dialog med muslimer och judar. Nu har Borg tagit ännu ett steg ut i extremismens träskmarker och låter sig intervjuas i den antimuslimska Dispatch International, där hon propagerar mot muslimska böneutrop. Om några veckor ska Annika Borg leda ärkebiskopens konferens om barn och unga i Uppsala.
UPPDATERING/GENMÄLE: Annika Borg har besvarat denna artikel i ett brev till Seglora smedja. Läs det brevet här.
Seglora smedja har tidigare ifrågasatt bloggen Kristen Opinion – som leds av tre präster i Svenska kyrkan; Annika Borg, Christer Hugo och Johanna Andersson – för dess ständiga hetsande mot alla svenskkyrkliga ledare och företrädare som vill dialog med judar och muslimer. Med förfäran har vi noterat hur bloggens tre skribenter tagit en kollega med djupa försänkningar i Sverigedemokraterna i försvar. Helt i enlighet med Sverigedemokraternas egen agenda har Kristen Opinion framställt henne som offer.
Som enda opinionsorgan i kyrkans närhet har vi uppmärksammat kyrkoherden Christer Hugos inlägg på Kristen Opinion att Sverigedemokrater inte alls bör uppfattas som extrema, utan kan betraktas lite som ”gamla folkhemssossar”. Oss veterligen har Hugo inte backat från detta uttalande, trots återkommande övertramp från SD-företrädare.
Annika Borg och Christer Hugo har inte besvarat våra granskningar på annat sätt än att beklaga sig över ”åsiktsregistrering” och likna Seglora smedja med DDR:s underrättelseverksamhet. Det är uppenbarligen så att Borg och övriga skribenter på bloggen vill ha frikort att skriva vad de själva önskar utan att tvingas bemöta de följdfrågor som uppstår. Martyrglorian har blivit bloggens stående svar på obekväm kritik.
Vi har noterat att bloggen under hösten har fortsatt att hetsa mot muslimer och Islam. Det klankas även på Centrum för religionsdialog, på biskop Eva Brunne, på Kyrkans tidnings ledarsida, på Seglora smedja med flera. Utmärkande för den kyrkokritik som förekommer på Kristen Opinion är ett raljant ifrågasättande av dem som med den kristna tron som utgångspunkt vill stärka den mänskliga grunden för en fredlig samhällsutveckling, med dialogen som verktyg.
I Seglora smedja bestämde vi oss tidigt för att inte gå i polemik mot Kristen Opinion eftersom vi annars inte hade kunnat ägna oss åt annat än att försvara den tolkande teologin, religionsdialogen och alla de viktiga initiativ för värnandet om det mänskliga som i dessa dagar utvecklas i Svenska kyrkans församlingar runt om i landet.
Men nu är måttet sannerligen rågat.
I en intervju i tidningen Dispatch International låter sig Annika Borg intervjuas om Fittjamoskéns förfrågan om att få anordna böneutrop. Annika borg säger:
– Om man skulle ropa ut “Gud är allsmäktig” eller “Jesus är Guds son” från kyrktornen tror jag det skulle uppfattas som mycket tveksamt, påträngande och störande i ett samhälle där religionsfriheten också innebär frihet från religion. Det finns människor som flytt från religiöst förtryck, hur uppfattar de böneutrop? Hur speglas de olika riktningarna inom islam? Hur skulle människor med negativa erfarenheter av kyrkan uppfatta det om man ropade ut “Jesus är Guds son” från kyrktornen?
Dispatch International klassas av stiftelsen Expo som ”antimuslimsk och med rasistisk klang i botten”, skriver journalisten Tonchi Percan i en debattartikel i Dagens Media. Tidningen är startad av journalisten Ingrid Carlqvist. Hon driver även det antimuslimska Tryckfrihetssällskapet, där Sveriges högerextrema muslimhatare samlas. Bland andra Svenska Dagbladets Kaj Schueler har skrivit i mycket bistra ordalag om Carlqvists projekt i artikeln Ord är inte oskyldiga.
Så här såg Dispatch Internationals första framsida ut: En kvinna med heltäckande slöja med barnvagn och varnande rubrik om fördubblad muslimsk befolkning i Sverige och Danmark. Denna bild och rubrik anknyter till idén om ”den demografiska bomben”, som är vanlig i islamofoba sammanhang och beskrivs ingående i religionshistorikern Mattias Gardells bok Islamofobi.
Ur premiärnumret av Dispatch International läser vi bland annat: ”Vi betraktar islam som den farligaste utmaning som drabbat Norden och Västvärlden sedan demokratierna lyckades krossa nazismen”.
Niclas Jonasson, skribent på den antirasistiska bloggen ”Inte rasist, men” har vittnat om att Tryckfrihetssällskapets facebooksidor har varit öppet forum för grov rasism. Bland annat har de med varm hand tagit emot högerextremisten Isak Nygren, som uteslöts ur Sverigedemokraterna på grund av sitt motstånd mot ”rasblandning”. Nygren driver ensam Swedish Defense League, en svensk motsvarighet till våldsrörelsen English Defense League, som trakasserar muslimer på gatorna i England. Expo har berättat om att Tryckfrihetssällskapets facebooksida även har givit utrymme åt förintelseförnekare, konspirationsteoretiker och antisemiter.
Den borgerliga debattören, katoliken och Timbroprofilen Roland Poirier Martinsson bjöds in att tala på Tryckfrihetssällskapets första möte i Malmö, men tackade omedelbart nej så snart han fick sammanhanget klart för sig. Även antifeministen Pär Ström valde att tacka nej sedan han läst in sig på Tryckfrihetssällskapets värderingar. Carlqvists reaktion var att de hade låtit sig utsättas för påtryckningar från vänsterhåll: ”En dag kommer sanningen att segra. En dag kommer de fega att få stå till svars för att de förvandlade Sverige till ett DDR”.
Just nu återfinns på Dispatch Internationals förstasida skribenten Bat Ye’or, som i Expos rapport Counterjihadrörelsen – en del av den antimuslimska miljön beskrivs som en av kontrajihadismens viktigaste intellektuella inspiratörer. Bland annat myntade Ye’or begreppet dhimmiskapet, som är namnet på teorin att Europas politik i själva verket dikteras av muslimska imperialister. Dhimmiskapet används flitigt av Anders Behring Breivik som en central förklaringsmodell för varför ungdomarna på Utöya förtjänade att mördas. Bland andra den liberala författaren och debattören Isobel Hadley-Kamptz räknar i sin bok Frihet och fruktan upp Bat Ye’or som en av dem vars tankar influerat Breivik. Men Annika Borg har tidigare vid flera tillfällen på sin blogg försökt att förneka detta samband.
Dispatch International har även publicerat uttalat rasbiologiska artiklar, nu senast en artikel som beskriver hur invandring från så kallade ”låg-IQ-länder” i Afrika (som i sin tur får barn med ”lågt IQ” här i Sverige) på sikt hotar hela det demokratiska systemet, och förespråkar ökat västligt barnafödande av barn med hög IQ.
Carlqvist skriver med Tryckfrihetssällskapet in sig i den internationella muslimhatande miljöns mest extrema fåra: Den danska förlagan trykkefrihedsselskabet och dess amerikanska motsvarighet, American Freedom Coalition sprider kontinuerliga hatbudskap om muslimer. Det danska Trykkefrihedsselskabets ordförande Lars Hedegaard menar enligt journalisten Niklas Orrenius (Sydsvenskan 26/2) att muslimer ”inte nöjer sig förrän deras religion härskar över världen”.
Språkbruket är direkt Breivikskt. I skrivande stund ligger det uppe förslag på att ”bomba Mecka” på Dispatch Internationals facebooksida. Historikern Torbjörn Jerlerup har i en artikelserie uppmärksammat att den retorik som används av Dispatch International fyller precis samma propagandistiska funktion mot muslimer som 20- och 30-talets hatskrifter mot judarna, men tidningen saknar exempelvis Der Sturmers förankring i den politiska makten. Samtidigt varnade journalisten Magnus Linton i slutet av sommaren för islamofobins allt starkare intåg i de europeiska parlamenten.
När Dispatch International Tryckfrihetssällskapets nättidning upplåter stort utrymme åt sverigedemokraten och tillika prästen Helena Edlund att lägga ut texten om hur dåligt hon behandlats av Svenska kyrkan (i samband med Seglora smedjas avslöjande av hennes djupa förankring i Sverigedemokraterna och sättet hon tilläts styra debatten efter Utöya i Kyrkans Tidning) länkar Annika Borg och Christer Hugo direkt till tidningen på Facebook och uttrycker sin sympati med berättelsen. Också på deras eget debattforum Churchmill har Edlund givits stor plats att i två långa artiklar berätta om hur hon enligt egen utsago hängts ut i medierna.
Denna ”uthängning” består dock i att vi i smedjan har uppmärksammat hennes officiella uppdrag för Sverigedemokraterna. Edlund är fortfarande verksam präst och sågs senast medverka som en bland många kollegor på gudstjänsten på Världens Fest i Malmö. På vilket sätt hon blivit ”uthängd” är därmed mycket oklart. Säkert är dock att Kristen Opinion gjort allt för att understödja hennes och Sverigedemokraternas strategi att framstå som debattens offer.
Betydligt mer kritisk är Annika Borg mot den egna tidningen, Kyrkans Tidning, där hon är regelbunden skribent. På Kristen Opinion raljerar hon över KT:s ledarredaktion och menar att den ”presenterar det ena förutsägbara tyckandet efter det andra” och ofta har ”fingret i luften”. Det är framförallt när ledarskribenten Brita Häll skriver som Borg går i taket. Särskilt ledaren som välkomnar böneutropen i Fittja sågas brutalt.
Borgs slutsats är att böneutropen i Fittja har en direkt koppling till hatbrotten mot judar i Malmö. Därmed anför hon att det vore skadligt för religionernas samexistens i Sverige att ge alla samma rättigheter. Hon citerar Kyrkans Tidnings ledare med tung ironi i nästa stycke, för att avsluta med ett avfärdande av ledaren som ”fluff” och ”ideologiproduktion”. Att stå upp för andras lika självklara rätt till religionsutövning som vi själva åtnjuter kallar Borg att ”fjärma sig från sin egen självreflektion”, som om det ena helt naturligt skulle utesluta det andra.
Intressant i sammanhanget är att förbundet Humanisterna, som tidigare varit trogna bundsförvanter till Annika Borg, har gått ut och välkomnat böneutrop i en anda av utövande gemenskap, där alla i samhället ska ha samma självklara rätt att synas och höras.
Annika Borg är en välkänd radiopräst och krönikör i Kyrkans Tidning. Hon har under en längre tid drivit ut mot en allt extremare miljö. Borg började sina utspel våren 2011, då hon antydde att imamen i Fryshuset skulle vara misogyn och extremist, enbart eftersom han var imam. Hon har på sin blogg konsekvent motarbetat muslimers mest grundläggande rättigheter i Sverige. Hon har till och med hållit fram den antisemitiska vindflöjeln Mohamed Omar så fort som han började kritisera Islam. Hon är en stark förespråkare av förbud mot omskärelse av muslimska och judiska pojkar. Nu låter hon sig intervjuas på den värsta tänkbara islamofoba tidningen.
Annika Borg har utsetts att agera konferencier för estradprogrammet på Svenska kyrkans barntoppmöte i november. Det är en av kyrkans största satsningar under hösten och den som bjuder in till mötet är ärkebiskop Anders Wejryd. Den övergripande tanken med mötet är att skapa förutsättningar för att ge barn och unga livsmod och hopp.
Vi ser med stor oro på den normaliseringsprocess gentemot främlingsfientliga krafter som nu sker inom Svenska kyrkan och i samhället i stort.
SEGLORA SMEDJA
Läs smedjans tidigare granskningar av Kristen Opinion
Slaget om identiteten inte så oskyldigt
Kristen Opinion går över gränsen
Anser Seglora smedja att man kan vara präst och Sverigedemokrat? Var drar man gränsen? vilka åsikter ska man acceptera och vem avgör? Förövrigt är det förskräckligt att företrädare för kyrkan förekommer i dessa sammanhang
Det gör mig riktigt ledsen att se hur Annika Borg rört sig i en riktning som alltmer handlar om polarisering och intolerans. (Hon har tidigare bjudit på mycket intressanta och inspirerande tankar kring kristen tro ur ett perspektiv av levande tolkning.)
Att hon nu ställer upp i en intervju för Dispatch International är ett ännu tydligare steg i den riktningen – oavsett om det är ett rent ställningstagande eller enbart av okunskap.
”Kristen opinion” har tydligt försökt normalisera de islamfientliga åsikter som bl a SD står för. När man påpekar det och försöker föra ett resonemang kring det med ”kristen opinion” så blir man snabbt portförbjuden i deras debatter.
”Kristen opinion” har också en mycket tråkig stil som handlar om att man själva för uttala sig nedsättande, förlöjligande och raljant om personer, men de tar snabbt fram ”kränkthetskortet” eller ”offerkortet” om någon vågar kritisera dem.
Detta är trist…
Man kan ju rent av bli mörkrädd för betydligt MINDRE!
Bra sammanställning! Skrämmande att Svenska kyrkan valt Annika Borg som debattledare på ärkebiskopens konferens om barns rättigheter.
Denna text full av signalord & ostyrkta påståenden och är lite svår att ta på allvar men jag gör ett försök.
Jag anser att Annika Borg resonerar klart och tydligt om sina ståndpunkter och har viktiga poänger som vi alla skall kunna vara öppna med att diskutera. Att antyda en rasistisk eller främlingsfientlig agenda samt dra in Breivik är direkt oförskämt och jag undrar vad redaktionen vill uppnå med dessa härskartekniker?
Exempelvis kan hon mycket väl ha rätt när hon hävdar att kristna böneutrop från kyrkor är en helt annan sak än klockringningar. Själv skulle jag bli mycket störd av det. Vi kan ju vända på resonemanget: Erbjud moskeerna i Sverige att ringa i klockor istället, en annan klang för att de troende skall kunna känna sig unika får väl vara acceptabel. Det är väl lika rättvist? Eller?
Vad säger Seglora om att komma ut ur sandlådan och resonera som vuxna människor, det vore en nåd att stilla bedja om men hoppet börjar överge mig.
Vänliga hälsnignar
Det är utmärkt att Seglora smedja tar upp det här ämnet. Det trista är att de nämnda prästerna tycks ingå i en sorglig kedja att förkunnare som utan att själva vara medlemmar i högernationella grupperingar markerar att dom har förståelse för de högernationellas kamper. Ett exempel är prästen Bo Giertz, som blev biskop i Göteborg. På 30-talet var han resesekreterare i den kristna gymnasiströrelsen. Som sådan kom han ofta neddimpande i skolorna, höll morgonböner och predikade mot tidens allmänna förfall. Giertz menade att det låg mycket av ”kvävd idealism” bakom det faktum att de den högernationella nazismen få ett starkt grepp om den dåtida läroverksungdomen. Det var, menade han, en sund reaktion mot samma upplösande tendenser i det moderna samhället som också kyrkan hade anledning att bekämpa. Utan att själv vara nazist ansåg Giertz att den nazistiska rörelsen var något som man kristet håll skulle ta vara på. (Ref Gymnasisten 1933, sid 68-69)
En inflytesrik kristen rörelse på 30-talet och långt in på 40-talet den s k Oxford-rörelsen ledd av den amerikanska prästen Frank Buchman och som hade kontakter med naziledare. Efter ett besök i Nazityskland – 1936 – där han bland haft samtal med Hitler och Heinrich Himmler förklarade Buchman: ”Jag tackar himlen för en man som Adolf Hitler som byggt en frontlinje till försvar mot kommunismens antikrist.” (Ref uppsalateologen Brodd, 2004, s 142-43. )
Vi skall vara försiktiga att bunta ihop olika kristna företrädare med högernationella extremister och naturligvis skilja deras andliga gemenskap med Breivik och andra våldsmän från våldshandlingar begågna av personer som Brevik. Men precis som på 30-talet är det viktigt att påpeka vissa kristna förkunnares aningslöshet och deras förståelse för högerextrema grupperingar. Sådana här sammanhang kan bana vägen och normalisera den högerextrema och främlingsfientliga förkunnelsen och således leda till sådant som förkunnarna kanske inte riktigt har tänkt sig. . Birgitta Brodds ofullborade avhandling ”Var Sveriges sak också kyrkans? Svenska kyrkans utrikespoltiska aktivitet 1930-45 ”´är exempel på en studie värd att ta del av liksom. Vi måste överhuvudtaget lära oss av det förflutna och förstå varför psalmen ”Fädernas kyrka” med dess formuleringar om svenskarna som Guds utvalda stam i dag är en omöjlig psalm i Svenska Kyrkan, om man sätter värde på att samla en bred gudsgemenskap. Inte förvånande däremot är denna psalm, enligt en ledande SD-politiker, helt i linje med SD:s ideologi. (Ref till SD-uttalande vid kyrkovalet i tryckt material)
Ett innerligt tack för att nu uppmärksammar detta.
Finns det några reaktioner från ärkebiskopen eller övriga ansvariga personer?
Till Maria R: Nej ännu har vi inte hört någon kommentar från nationell nivå i Svenska kyrkan. Vi undrar också hur ÄB ställer sig till allt.
Hur kan Annika Borg hänvisa till religionsfriheten som ett argument mot böneutrop? Med den argumentationen borde vi i så fall förbjuda kyrkklockor som ju gör det samma som böneutroparna, fast med andra ljud. Och det ljudet är ju omöjligt att undkomma.
Mea culpa. Jag var på Mallorca med svajig uppkoppling och blev kontaktad av en frilansjournalist som vad jag uppfattade skulle göra en intervju för tidningen Dagen. Uppenbarligen missuppfattade jag det totalt. Hade aldrig ställt upp för Dispatch och delar helt Seglora Smedjas uppfattning om dem. Men mina reflektioner om böneutrop och klockringning står jag för, de kan man också läsa på bloggen kristen opinion. // Annika Borg
Det är en skrämmande läsning som Helle Klein fått ihop och med skrämmande i detta sammanhang menar jag denna oförskämda text mot dessa präster som insett faran med islam. Att Helle Klein och företrädarna för Seglora vandrar med sådana skygglappar beror antagligen på att de lever i skyddade ”verkstäder” där de inte sett eller hört vad de som bor i ytterområdena får erfara varje dag av våld och skadegörelse. Dessutom så agerar inte Helle Klein eller hennes medkumpaner efter ett kristet budskap med denna dömande text. Det är en skam att kyrkans representanter skriver en sådan här text. Lägg er energi istället på att ta reda på vad islam står för och ta av skygglapparna. Då kanske ni upplever hur många som torteras i islams namn och alla de kyrkor som bränns ner de muslimska länderna.
Enda rimliga tolkningen av Annika Borgs sätt att hänvisa till religionsfriheten som ett argument mot böneutrop är att hon inte har en aning om vad religionsfrihet är. Vilket är problematiskt, minst sagt, med tanke på hennes jobb.
Om hon verkligen ansåg att utrop om att Kristus är Gud son är problematiska borde hon nog inleda en dialog med ett mycket stort antal frikyrkor, som tämligen högljutt brukar missionera, sjunga och tala på gator och torg. Men det har jag aldrig hört är ett problem, utan det är givetvis först nu när det är muslimska samfund det handla om som det anses vara ”problem”.
http://lrjamlikhetskonsult.wordpress.com/om/
Detta inlägg har en tydlig udd riktad mot Annika Borg. Detta är underligt eftersom det enda nya som inte Seglora Smedja skrivit om tidigare är att Borg nu intervjuats av Dispatch International. (Utgår ifrån att det stämmer att hon verkligen intervjuats och inte Dispatch plockat citatet från annan källa.) Vad är det allvarliga i detta? De åsikter hon framför eller att hon svarar på en fråga när en journalist ringer? Åsikterna bemöts inte alls i inlägget, så det måste vara det senare.
Ismail Okur, från Botkyrka islamistiska kulturförening, intervjuas i samma artikal. Begår han samma brott som Borg? Utgår från att smedjan inte tycker detta. Inkonsekvent.
Jag tycker detta inlägg är obehagligt. Det är skrivet så att läsaren skall uppfatta att Annika Borg sympatiserar med Dispatch Internationals agenda. Beläggen för detta är en rad indicier och insunuationer från Smedjan. Alla ”fel” Borg har gjort listas upp, men henns verkliga åsikter lämnas därhän – som en rättsprocess med åklagare, men utan försvarare.
Seglora smedja bidrar till att göra debatten mer och mer polariserad. Det viktiga är inte längre vad som sägs, utan endast vem som säger det och vilka som har likande åsikter. Det finns bara vi och dom, – de andra kan vi inte längre föra ett samtal med eller ens synas tillsammans med utan att misstänkliggöras.
Det ansvarsfulla vore att samtala med Annika Borg, i god ekumenisk anda.
När jag jobbade som programledare i SVT ett kort tag ville jag göra ett program om varför Moskeer inte får ha böneutrop på fredagarna. Jag blev stoppad. Detta är väl 4 år sedan.
Vad är det som händer i Sverige nu? SD får 7 % och nu AK ,svensk präst, uttalar/stöder tidningar som ges ut English Defense League av Pamela Gellers Svenska vänner Ingrid Carlqvist. Vilken soppa.
Detta är förfärligt och mycket oroande.
Såg nu Annika Borg at du skrivit ett svar på att du trodde det var tidningen dagen som skrev.
Men kände du inte att frågorna som ställdes till dig var lika svajjiga som ledningen?
Vad händer? Detta måste bli en tydligare disskution……
Det är bra att Annika Borg tar avstånd från Dispatch International. Det är dock förvånande att det hela skulle bygga på ett missförstånd. Borg skyller på svajig uppkoppling men enligt journalisten Maria Celander gjorde hon intervjun över mejl och inte telefon. Och Annika Borg ska ha läst och godkänt allt innan publicering. Artikeln har dessutom legat uppe till allmän beskådan sedan åtminstone den 7 oktober. Borg har haft lång tid på sig att dementera sitt deltagande i Dispatch International om det hela varit ett missförstånd.
Annika Borg är ingen medial duvunge. Van som hon är vid medierna borde hon förstås ha kollat hur intervjun blev i tryck och då för att upptäcka att den inte alls var publicerad i tidningen Dagen. Hennes namn dyker snabbt upp på Dispatch International vid en enkel google-sökning.
Därtill kan vi konstatera att Borg tidigare inte på något sätt har låtit sig hejdas att hänvisa till Ingrid Carlqvists alster på Facebook.
Helle, Ewa, Mattias
Uppkoppling avser datorer (mottagning är telefoner). Okej. En gång till: På Mallorca blev jag kontaktad via mejl av en frilansjournalist som bad mig kommentera och utveckla tankarna på böneutrop och klockringning som rapporterats om i Dagen (och en länk till en artikel där). Jag uppfattar att det är en uppföljning av den artikeln, någon annan tidning nämns inte. Jag svarar (via svajig uppkoppling, alltså datorn) på frågan, ber att få se sammanhanget/brödtexten och godkänna mina pratminus (precis, jag är ingen duvunge). Jag får den, läser och godkänner (jag skriver ovan att jag står för mina reflektioner om skillnaden mellan böneutrop och klockringning, men har alltså inte uttryckt mig om att böneutrop inte ska tillåtas). Det tog mig en stund igår att förstå varför jag inte hittade texten på tidningen Dagens sajt, men utgick ifrån att Dispatche saxat från Dagen. Det är fakta. Men oavsett att jag själv aldrig skulle ställa upp i Dispatche: jag anser att det fria ordet gäller även dem och att alla får tala med vilka journalister de vill. Lycka till med er nya tidning, se till att ansluta er till det pressetiska systemet. //Annika Borg
Tycker detta är tröttsamt av alla parter, på siter, smedjor etc etc. Trodde i min enfald att diverse debattörer inom svenska kyrkan skulle debattera, hålla debatten och samtalet levande.
Istället blir det mer och mer sandlådenivå. Eller rättare sagt, fjårtisnivå. Känner igen mönster från min dotters skola, han sa och hon sa. Snacka sk*t om andra, Hon är inte med oss,…han har ett eget gäng….så här ska man tycka, den tröjan är inte ok, inte av märket **. Och detta gäller samtliga iblandade.
Vilken intellektuell, härlig debatt!..not
Tycker ni driver otäck slugger-journalistik. Egentligen har ni inga hard facts att presentera, bara att ni tycker att man skall sätta främligsfientlighetsstämpeln på Borg och Kristen opinion pga att ni gör vissa schablonmäsiga definitioner, men man bemöter inte alls sakinnehållet i det som sägs.
Det sakliga innehållet i denna artikel inskränker sig till att Borg låtit sig intervjuas i Dispatche, något som hon själv vittnar om var ett misstag, med det bryr ni er inte om. Jag tycker du Helle slingrar dig och försöker rättfärdiga en orättfärdig sak, du verkar insinuera att Annika Borg ljuger.
Första delen av artiken handlar om insinuativa påståenden om Borgs och Kristen opinions främlingsfientlighet, andra delen av artikeln handlar om (helt riktig) kritik av Dispatches främlingsfientlighet, så att det framstår som om Borg delade dessa värderingar. Artikeln är ett skrämmande exempel på hur ett drev kan dras igång, och människor som inte är insatta tror på det som sägs, så är snöbollen i rullning, och den som blivit anklagad kan inte värja sig, för ryktets kraft är så mycket större än sanningens.
Beklämmande! Seglora smedja borde be Annika Borg om ursäkt.
Annika, om artikelförfattaren Maria Celander har fört dig bakom ljuset vad gäller publikation är det givetvis någonting högst allvarligt, och det förtjänar i så fall att belysas, vilket ju är enkelt gjort, om du har sparat mailet. Vi kan uppleva att det är en besynnerlig historia, att du inte skulle ha kollat upp artikeln efter publicering, särskilt i ett ämne som upprör starka känslor och där tydligt islamofoba krafter är i svang.
På Facebook har du länkat direkt till Tryckfrihetssällskapet utan att med ett ord ta avstånd från verksamheten som sådan. Med allt detta i åtanke kan vi tycka att det ekar minst sagt tomt att du nu påstår dig helt ha missat Dispatchs artikel. Vad har förresten ”svajig uppkoppling” över huvud taget med saken att göra? Ett mail kommer antingen fram, eller inte. Varför envetet hålla fast vid detta, som om det vore en förmildrande omständighet?
Du skrev att du har tagit del av brödtexten. Samtidigt påstår du att du inte kände till sammanhanget. Men i den brödtexten står det tydligt utsatt att artikeln faktiskt är skriven i Dispatch International. Hur hänger det ihop?
Ingen har i den här diskussionen tagit strid mot det fria ordet och givet sammanhanget du nu senast förekommit i är det minst sagt förvånande, rent retoriskt, att du tar ett sådant grepp om diskussionen när du pratar om ”folks rätt att uttrycka sig”.
Ingen kan rimligen förstå det du har sagt tidigare på Dispatch International och Kristen Opinion på något annat sätt än att du är emot böneutrop. Är du inte längre villig att stå för ditt avfärdande över Kyrkans Tidnings försvar av böneutropen som ”fluff” och ”ideologiproduktion”? Har du bytt fot vad gäller att böneutrop vore ”offensiv religionsfrihet, men knappast förenligt med den verkliga religionsfriheten”?
Mattias, Helle och Ewa
Bengt, vi kan ha olika åsikter i själva sakfrågan om böneutrop. Du efterlyser att vi ska bemöta Borgs resonemang, men det är ju inte vad vår artikel handlar om. Vad gäller ”hard facts” har vi enbart citerat vad Borg själv har sagt och skrivit i frågan, samt redogjort för en bredare kyrkopublik vad Dispatch International är för någonting. Mer ”hard” än så kan du knappast få det.
Borgs förklaring ter sig av uppenbara skäl lika svajjig som uppkopplingen på Mallorca. Det går inte att först ta del av artikeln (där det står att de intervjuade uttalar sig i Dispatch International) och sedan tro att tidningen ska gå i tidningen Dagen. Men det går inte att spekulera i detta.
För att ta ett mer neutralt exempel: Roland Poirier Martinsson avböjde omedelbart att medverka i Tryckfrihetssällskapet när han fick sammanhanget klart för sig. Det hade naturligtvis blivit en riksnyhet om han hade valt att deltaga ändå. Hade du avfärdat den nyheten som ”ryktesspridning” och ”drev”? Därmed menar du ju att det hade varit oproblematiskt för honom att deltaga. Hur ser du i så fall själv på att han avböjde? Borde han ha tackat ja istället?
Jag är otroligt glad att Annika Borg nu tar avstånd från Dispatch International och det de står för.
Men diskussionen om legitimeringen av främlingsfientlighet i olika sammanhang bör föras vidare.
Journalister, präster och alla vi andra måste koppla på vårt värderingssystem och vår källkoll i högre grad. Vi måste sluta att låta oss utnyttjas av de som vill skapa splittring, rädsla och hat.
Det gör mig fortfarande djupt beklämd att läsa hur man på bloggar som ”kristen opinion” sprider en slags rädsla för det som inte är exakt som ”vi”. Den rädslan leder till hat.
Vi har ett ansvar för våra ord.
Ännu en gång: jag blev via mejl intervjuad av en frilansjournalist som jag uppfattade skulle göra en uppföljande artikel i tidningen Dagen. När man kontrollerar sina pratminus och brödtexten (alltså textens innehåll/textsammanhang där pratminuset finns) får man inte utgjorda tidningssidor med loggor/namn, utan word-filer, eller som här en vanlig ren text inklippt i ett mejl från journalistens gmail. Ett helt normalt förfaringssätt. Det är fakta. Mejl finns./Annika Borg
För tydlighetens skull: i den text jag fick, står ingenting om att någon uttalar sig i Dispatche. Den uppgiften finns inte med i texten jag fått och inte i den mejlväxling jag hade med journalisten. Hade så varit fallet hade jag inte medverkat i någon intervju. /Annika Borg
I ljuset av ovan från Annika är det kanske på sin plats för Seglora att ta bort artikeln?
Annika Borg: Jag är på din sida i det här, MEN – Googla på journalistens namn nästa gång. Utgå från att det du säger/skriver kan misstolkas. Om du hade gjort lite research på Ingrid Carlqvist hade du förstått vem hon är. Bland annat deltog hon på samma antimuslimska konferens som Lars Vilks (se Uppdrag Gransknings dokumentär där de följde Vilks).
Journalisten som gjort intervjun med Annika Borg heter Maria Celander och inte Ingrid Carlqvist. Googlar man på Maria Celander ser man att hon skrivit för bl.a. Svenska Dagbladet och Norrländska Socialdemokraten. Den enda politiska informationen på hennes facebooksida anger att hon gillar Barack Obama. Inga varningsklockor ringer alltså vid en enkel googling.
Inkvisitionen strikes again och då gör sig varken fakta eller gott omdöme besväret.
Min artikel på tryckfrihet.com säger inte med ett ord att jag ansåg mig illa behandlad av Svenska kyrkan, utan handlade om hur diverse mediaaktörer, bland annat Seglora smedja, agerat. Så mycket för smedjans så kallade granskning. Eller är det så att Seglora smedja anser att man är Svenska kyrkan personifierad och därför gjorde sig skyldig till en freudian slip?
Det går tydligen utmärkt att beljuga och insinuera från smedjans sida. För att ytterligare bevisa ”kvalitén” i det man skriver, ägnar man sig nu åt guilt by association genom att skriva fel, stryka över och lämna kvar det överstrukna.
Att Seglora smedja inte beaktar vare sig pressetik eller saklighet bevisar ni bortom allt tvivel. Dock tror jag att Seglora smedja skulle vinna på att blåsa av klappjakten på oliktänkande. Jag är varken främlingsfientlig, rasist, islamofob, breivik-anhängare eller extremist. Bedöm mig och andra efter vad vi säger och skriver istället för att demonisera.
Eller behöver Seglora smedja påminnas om att vi gillar olika?
Helena,
du skriver i den artikel vi hänvisar till hur ”journalister, kyrkopolitiker och svenskkyrkliga dignitärer” agerar mot dig. Du skriver också om hur du blivit omplacerad på ditt jobb. Däremot nämner du inte alls Seglora smedja. Den enda tidning du nämner är Kyrkans Tidning. Vi kan fortfarande konstatera att du inte tar avstånd från ditt arbete för Sverigedemokraterna.
/Ewa, Helle och Mattias
Till Annika Borg
När jag läste Christer Sturemarks blogg igår visste jag att detta skulle hända. Annika Borg, jag tycker inte du ska i lyssna så mycket på Christer. Christers förhållande till Seglora Smedja är inte vad det borde vara. Det bygger på affekt. och en besatthet av Helle Klein. Vi är många inom Humanisterna som inte tycker detta är värdigt. Vi har även påpekat våra synpunkter till Christer. Förutom detta är Christer Sturemark en lysande person som har lyft Humanisterna och förbättrat organisationen.
Utan att ta ställning i denna debatt bör det kunna slås fast att Seglora Smedja belyser en bekymrande utveckling. Det är mycket obehagligt att samma tankefigurer som under 1920-30-talet användes i antisemitisk polemik nu dyker upp i olika uttalanden om muslimer. Dessutom ser vi också mycket riktigt en normalisering av dessa idéer i olika sammanhang. Vi bör aldrig ta avstånd från människor men alltid de idéer som hotar människovärdet.
En liten enkel undran – om nu Annika Borg anser sig utsatt för förtal etc så kanske det vore på tiden att hon tog en titt på vad som skrivs om andra personer på bloggen ”kristen opinion” som bl a hon driver?
Där förekommer förlöjligande och nedsättande kommentarer om andra personer som kanske haft en liten annan infallsvinkel på saker än den ”rättrogna lutheranism” som personerna bakom den bloggen anser sig vara de sanna uttolkarna av?
Man kan inte kräva av andra vad man inte själv är beredd att följa…