Inför Befriande teologiskt forum i Lund 24-25 mars 2010 bad vi biskop Martin Lind att skriva en text om teologen Dietrich Bonhoeffers relevans idag.
Med en gästande biskop med evangelikal profil kommer samtalet plötsligt in på Dietrich Bonhoeffers distinktion om dyr och billig nåd (Efterföljelsen). Han frågar mig vad jag tror är kyrkans största utmaning i vår tid. Det är ju en anspråksfull fråga. Men jag dristar mig till ett svar i samtalet: Att vi älskar människor för lite.
För mig har det ofta blivit smärtsamt tydligt att vi i kyrkan trampar på i gamla hjulspår och för all del till stor glädje för många driver vår verksamhet vidare. Det finns, tror jag, en utmaning vi alltför sällan tar på riktigt allvar. Kärleken till människor. När vi tar andra på allvar i djupaste respekt för varje människas individualitet och samhörighet blir alla tvärsäkra påståenden om frälsning och försoning lätt ytliga och smått glättiga.
Men min lyssnande evangelikale biskop är inte nöjd med svaret. Han sätter upp Bonhoeffers tal om den dyra nåden istället. Om den dyra nåden som ges oss i skarpt läge är gåvan vi ska föra vidare då kan väl inte någon människokärlek stå i centrum, tycks han mena. Jo, svarar jag, det är precis just så. Först när vi söker älska människor helt och fullt blir talet om nåd, dyr nåd, angeläget och närgående. Den billiga nåden betyder just ingenting, den tar man och ger man och det påverkar inte mitt liv.
När jag tänker vidare på vårt samtal börjar jag också fundera kring hur vi kan använda Bonhoeffer idag. Hans texter är fortfarande spännande, ofärdiga och öppna för tydningar.
De mer konservativa grupperna har nu också upptäckt Bonhoeffer och använder honom ymnigt. Först blev jag bestört när jag förstod att så var fallet. De konservativa förskansar sig bakom böckerna Efterföljelsen och Liv i gemenskap. I fängelsebreven (Motstånd och underkastelse) varnar Bonhoeffer för att misstolka Efterföljelsen. Radikalare grupper brukar utgå från fängelsebreven och i någon mån från boken Etik.
Själv menar jag att hela Bonhoeffers produktion hänger samman och allt som skrevs under nazisttiden måste ses i ljuset av hans kamp mot människoförnedring, nazism och rasism. Det är de nazistiska kristna, som fick ledande positioner under Hitler-tiden, som står för den billiga nåden. De predikar Kristus men det betyder ingenting för deras liv. De fortsätter att medverka till människans förslavning, till att sänka människovärdet. Men när nåden blir dyrbar, ivrigt eftersökt, öppnar den nya fönster och jag börjar se mig själv som Guds medarbetare i det pågående arbetet för människans befrielse.
Martin Lind
(Hösten 2010 kommer Martin Lind att medverka i ett seminarium som Seglora smedja arrangerar om Bonhoeffers relevans i ljuset av den politiska situationen i dagens Burma).
