Boktips

Lär om historiens olika tystnader

inlägg av Red den 17 juni 2011

Seglora smedjas spanare Annika Sjöqvist Platzer har läst Eva Österbergs nya bok om tystnadens historia. Ett litet boktips inför sommarsemestern.

Oeflekterat tar vi vårt tal och vårt språk för givet. Men tystnaden då? Tystnaden är en till stora delar gömd eller glömd del av historien. I ett utvecklingshistoriskt perspektiv fanns en tystnad utan ord och meningar före talet.

Det konstaterar emeritahistorieprofessorn Eva Österberg i sin associationsrika senaste bok Tystnader och tider: Samtal med historien (Atlantis förlag). Hon exemplifierar med människor som helt eller delvis levt i tystnad – en nunna i ett kloster i slutet av 1400-talet, en kvinna i ett fängelse i slutet av 1800-talet och en dövstum gosse vid samma tid. För samtliga gäller att tystnaden varit en del av deras grundläggande villkor. Som inledning utgår hon från antiken och citerar Ovidius Metamorfoser där en ung kvinna förvandlats till ett djur som inte kan tala.

Som historiker har Eva Österberg valt att skapa ett sammanhang för att tolka och se vilka konsekvenser tystnaden haft för personerna ifråga. En sådan förklarande kontext beskriver vad det innebär att ha sina sinnen i behåll och kunna tala för sig själv i en kultur där muntlig kommunikation var den dominerande. En annan vad modernisering och industrialisering åstadkommit och ytterligare en vad 1900-talets blodiga historia, katastrofernas och offrens århundrade, har inneburit.

Tystnad i historieskrivning och politik är exempel på det senare. Vetskapen om och massakrerna på armenierna i Turkiet 1915, Stalins terror i Sovjetunionen, Förintelsen av judar, romer och homosexuella under nazisternas välde under den första efterkrigstiden är uppräkningar som görs.  Samtidigt finns regeringar och rättsliga instanser som valt tystnaden i syfte att främja läkning och försoning. Här lyfter Österberg fram ediktet i Nantes efter 1500-talets religionsstrider, svenska myndigheters försök att tysta ned trolldomsprocessernas sår och den sydafrikanska sanningskommissionen under senare tid.

Det finns olika slag av tystnader och orsaker till dem. Utifrån alla olika varianter menar sig Eva Österberg ändå kunna urskilja sju principer, nämligen det andliga sökandets, osäkerhetens, stolthetens, vördnadens, skammens, blyghetens och hemlighetsfullhetens tystnader. Därtill kommer den fysiologiskt betingade tystnaden i form av stumhet. Att människor teg av religiösa skäl, av respekt och hänsyn eller bara var tystlåtna var positivt och rent av att rekommendera. Berodde tystnaden däremot på osäkerhet, missnöje eller skam var det sämre. Liksom att inte alls kunna tala eller att välja hemlighålla viktiga saker.

Trons tystnad får ett eget kapitel i boken och bibliska arketypiska tystnader, enligt religionsforskaren Pierre Miquel, listas: Guds tystnad, människans tystnad, Kristus tystnad och Marias tystnad. Religionsfilosofen Catharina Stenqvist citeras när det gäller att förstå det paradoxala att tystnaden under antiken och medeltiden ansågs så värdefull i en kristet religiös diskurs. Detta trots att det utsagda ordet spelade en så fundamental roll. Förklaringen ska sökas i olika teologiska positioner där vissa menar att Gud bara kan nås i tystnad, medan andra tänker analogt. Med hjälp av begrepp som människan skapat kan viss kunskap om Gud nås.

Samtidigt kan tystnadens centrala plats i det religiösa livet förklaras med den självinsikt som en  människa som iakttar tystnad får. Då lär hon även i bästa fall känna Gud. Den inre tystnaden, kontemplationen, bönen utan ord blir det viktigaste.

Hos Tomas Tranströmer har tystnaden flera dimensioner. För att återknyta till sin inledning med Ovidius Metamorfoser citerar Österberg en Tranströmerdikt där distinktionen mellan ord och språk liksom samspelet mellan natur och språk är uppenbar:

Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk
for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.
Språk men inga ord.

Tecken som kan tolkas av både djur och människor blir avgörande. Hör så tyst det är i naturen. Men nu är det sommar och fågelsången är intensiv. Eller med Tranströmers ord i en senare dikt:

Närvaro av Gud.
I fågelsångens tunnel
öppnas en låst port.

Annika Sjöqvist Platzer

Comments on this entry are closed.