Föreningen MRO (Människorätt för ofödda) har nu börjat köra omkring en lastbil som exponerar grovt explicita bilder på aborterade foster, i Stockholms innerstad. Reaktionerna har hittills varit svala för tilltaget, som påminner om organisationens kampanj i Almedalen. Även då använde man sig av grafiskt material på aborterade foster för att väcka reaktioner.
Det är ett smaklöst tilltag som försvaras med argument om att ”säga sanningen” till varje pris. Inställningen från MRO:s sida tycks vara att den så kallade sanningen legitimerar vilka retoriska grepp som helst.
Det är snett tänkt om man från MRO:s sida tror att människor tar illa vid sig av dessa bilder för att de någonstans inombords skulle förstå att det är ”fel” med abort. Få av oss har psykologisk beredskap att stöta på blodiga bilder i det offentliga rummet. Barn har det definitivt inte. MRO hade kunnat tapetsera sin bil med bilder på livräddande hjärttransplantationer och hade då bemötts med samma äckel.
Abortmotståndarnas argument har gått på tomgång i flera år i svensk debatt. Att man nu vädrar morgonluft handlar inte om att man har hittat nya argument, utan om att man har blivit fräckare i marknadsföringen av sina idéer och inför strategier som annars är vanliga bland mer extrema abortmotståndare i USA.
Seglora smedja välkomnar inte en polarisering av abortdebatten. Slagord och affischer får inte ersätta argument och samtal. Flera varnande exempel från USA tjänar som påminnelser om hur det framtida abortklimatet i Sverige kan se ut om svenska abortmotståndare fortsätter längs den väg de nu har slagit in på.
SEGLORA SMEDJA
Utmärkt inlägg! Debatten ska vara saklig och balanserad och när den går överstyr som i USA, där gynekologer inte längre vågar gå till sina jobb är inte att önska i Sverige. Militanta grupper och individer är lika farliga som terrorism. Rädsla väcker hat och bemöts helst med ödmjukhet och nyfkenhet.
Man undrar därför nyfiket hur MRO tänkte? Fick de snett när de tänkte i den här frågan?
Man tar sig för pannan när man läser texter som den ovan. Vilka är det som kallar sig Seglora smedja? Det måste jag ta reda på. Seglora kyrka känner jag till, och Svenska kyrkans kyla inför de barn som dödas.
Så till frågan varför abortmotståndare ”tar till” dessa metoder, att visa bilder. Ni har inte snuddat vid tanken att folk inte lyssnar på argument? Det finns heller inga nya argument mot abort. Alla argument är äldre än gatan, eftersom rätt och fel i moralen aldrig bjuder på några överraskningar. Hela vår kultur är genomsyrad av insikten att allt mänskligt samliv är beroende av att vi alla respekterar och skyddar livet och att den som inte gör det utgör ett hot som civilisationen måste förhålla sig till. Det blev uppenbart genom händelserna vid Utöya och är lika uppenbart när vi kommer till det industriella dödandet av oskyldiga barn i mammas mage.
Jag känner flera personer i MRO och stöder dem helhjärtat. För när allt kommer omkring är det ju inte kampanjen som är smaklös, utan aborterna. Det är den verkligheten som är vidrig. Ni skjuter på brevbäraren, ett vanligt försvarsbeteende hos människor som inte vill se sanningen.
Bästa hälsningar
Anders
Skribenten bakom ”Seglora Smedja” vill inte ha en ”polarisering av abortdebatten”, utan ”argument och samtal”. Ändå får jag det oomkullrunkeliga intrycket att den anonyme skribenten minst av allt önskar samtal/debatt överhuvudtaget; hon/han/de vill helt enkelt inte bli motsagd. Och abortmotståndarna sägs gå ”på tomgång”, i avsaknad av ”nya argument”; av vilken anledning ”Seglora Smedja” uppenbarligen menar att de redan befintliga argumenten är ogiltiga. Har människovärde bäst-före-datum?
Det är snett tänkt om man från MRO:s sida tror att människor tar illa vid sig av dessa bilder för att de någonstans inombords skulle förstå att det är ”fel” med abort. Få av oss har psykologisk beredskap att stöta på blodiga bilder i det offentliga rummet. Barn har det definitivt inte. MRO hade kunnat tapetsera sin bil med bilder på livräddande hjärttransplantationer och hade då bemötts med samma äckel.
Så sant som det är sagt! Jag har vid flera tillfällen fått höra att man är en hycklare om man tycker att fri abort är en mänsklig rättighet samtidigt som man äcklas av bilderna (gärna med tillägget ”själv blir jag alltid glad när jag ser mänskliga rättigheter i praktiken. Detta uttalande får ju liksom stå för den personen, själv har jag aldrig uttryckt dylik uppfattning). När Vetenskap och Folkbildning icensatte en fejkad öppning av magen på ett seminarie varnade de känsliga tittare innan. Jag blev inte kallad hycklare när sprang och gömde mig vid dörren. Ska vi då dra slutsatsen att VoF inte tycker att canceroperationer är mänskliga rättigheter? Eller att jag innerst inne tycker att det är omoraliskt att operera ut en cancertumör. Tanken är absurd.
Massmördaren tog på sig rollen att vara domare över liv och död, han bestämde att vissa människor inte har rätt att leva, han hade inget samvete, hur kan vi fördöma honom och samtidigt försvara dödandet av de ofödda människobarnen ?
USA:s varnande exempel, menar du då abortmotståndare som dödats av abortliberaler eller abortläkare som dödats av abortmotståndare ?
I bägge fallen är det fel, ja det är verkligen fel att ta mänskligt liv, eller hur, håller du inte med mig ?
Hej Kerstin.
I USA har debatten mellan abortliberaler och abortmotståndare skenat iväg och leder i tragiska undantagsfall till och med till dödsoffer, som du påtalar ovan. Jag är en brinnande anhängare av uttrycket ”där orden tar slut, tar nävarna vid”. Därför är det oerhört viktigt att vi fortsätter att värna ett gott samtal.
Jag sticker inte under stol med att jag är en stundtals hård debattör, men min inställning till abortfrågan och mina argument i ämnet har alltid varit förankrade i fakta. Risken med en kampanj som inte bygger på argumentation utan på bilder och slagord (likt MRO:s) är att man polariserar samtalsklimatet men inte egentligen för något nytt till bordet som går att diskutera. Det leder till att samtalet bromsas upp.
@Matthias Irving
Poängen med att visa abortbilderna är ju att visa att det handlar om människor och inte några anonyma cellklumpar, som man ofta föreställer sig. Detta riktar sig till folk i allmänhet för att bilda opinion. Så ser det ju ut, vad är problemet?
Att bilderna skulle fungera specifikt som argument i en debatt är nog lite överdrivet. Snarare slår de undan behovet av en debatt. Man ser ju vad det är. Folk behöver ju information och kan tänka själva, eller hur? Visar bilderna något som är felaktigt?
Faktum är att bilderna fört något nytt till bordet i så måtto att Feministisk initiativ nu uttryckligen erkänt att deras grundprincip, att kvinnans rätt till sin kropp styr allt, innebär att abort är godtagbart ända till födseln. Det är möjligt att de sagt så tidigare, men det har aldrig varit så uttryckligt som nu sedan Almedalsveckan.
Det är oerhört betydelsefullt att alla är överens om att styrprincipen kvinnans rätt till sin kropp innebär godtagandet av abort fram till födseln, och också att ett av partierna som kandiderar till bl.a. riksdagen står för detta.
Låt detta nu bli lika känt för allmänheten som MRO:s bilder börjar bli!
Jag vill göra er alla uppmärksamma på att Stefan Pehrson här ovan ljuger. Feministiskt Initiativ är inte för fri abort fram till födseln utan tycker att dagens abortlagstiftning är bra, och det vet Stefan Pehrson om. Det har han fått höra ”direkt från hästens mun”, eller i alla fall direkt från F!s mun. Sefan Pehrson vet också om att vi inte försökt driva detta sedan Almedalsveckan, utan tvärtom efter A-veckan har vi försökt förtydliga vår position. Uppfattningen att F! skulle vara för fri abort fram till födseln grundar sig enbart på en debatt som skedde under Almedalsveckan då talespersonen Stina Svensson fick frågan ”I USA har kvinnan rätt att avbryta en graviditet fram till födelsen, är inte det en konsekvens av kvinnans rätt över sin egen kropp?” och efter en lång rad påtryckningar svarade ”Att ja, det kanske det är” eller ”ja, då är det väl så” (kommer inte ihåg exakt). (Hon påpekade dock i inledningen av debatten att F! är för dagens abortlagstifning (med undantag att vi vill att även papperslösa kvinnor ska ha rätt till abort), men av någon anledning har MRO inte tagit fasta på det.)
F! ståndpunkt har sedan förtydligast av Veronica Svärd, fd pressekreterare i F!: http://veronicasvard.wordpress.com/2011/07/26/nar-kristen-princip-blir-overordnad-abortratten/ Observera att Stefan Pehrson har läst blogginlägget och deltar i debatten och får svar direkt av Veronica Svärd där hon försvarar dagens gränssättning . Det är därför ganska anmärkningsvärt att han, trots att han är medveten om att det inte är sant, försöker påstå att F! är för fri abort till vecka 40 och än värre att detta skulle vara tydligt uttryckt sedan Almedalsveckan! Det sistnämnda är framförallt anmärkningsvärt, då vi snarare sedan Almedalsveckan förtydligar vår position, nämligen att dagens abortlagstiftning är bra. (Personligen skulle jag gärna få en förklaring till hur denna falska vittnesbörd mot sin nästa går ihop med en kristen tro)
”Ju längre man springer, desto dummare är man”, sade Patrik Sjöberg i P1:s Sommar. Stackars maratonlöparen då. Stackars Ja till livet, vars argument i tjugo års tid har sopat banan med feministernas utan att opinionen har tagit intryck. Lagstiftning byggs inte bara på sakskäl, utan även på maktspråk, intressekrav och känslobaserade slutsatser. På det här området, kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen, hör det till vanligheten att sanningen kommer i andra hand.
Tror Mattias Irving att katolikerna saknar argument? Deras abortsyn har ju hela vägen bekräftats av modern vetenskap. De var till och med involverade i utarbetandet av mänskliga rättigheter. Tredje artikeln handlar om rätten till liv för varje mänsklig varelse. Vördnaden för människans liv är grundbulten i varje samhällsbygge. Men när man lämnar den sanning, intuition och uppenbarelse som genom årtusenden väglett människan, blir fältet fritt för lögn och en intressekamp utan besinning. Man behöver bara se på det argument som varit vanligast i kampen för abort: Att kvinnan har rätt till sin kropp. I vårt land har till och med en statlig utredning slagit fast att den gravida kvinnan och fostret är två distinkta individer, med var sin blodgrupp och var sitt DNA. Men den heliga ”aborträtten” trotsar varje sanning. Man kan också lätt konstatera att staten faktiskt tvingar kvinnan, till och med i Sverige, att fullborda en graviditet som passerat tjugoandra veckan. Då har hon inte ”rätt till sin kropp”. Det har hon inte heller då hon vill praktisera världens äldsta yrke.
Inte heller går någon skarp gräns mellan språk och bilder. Språket är rikt på bilder, precis som bilden uttrycker ett språk. Irvings tro att politik och vetenskap kan bedrivas enbart med sakliga argument blir vid närmare eftertanke ganska rörande. Nej, orden tar inte slut. Men många människor vägrar ha respekt för verkligheten.
Det är min förhoppning att det sanningens språk som används av Ja till livet och som MRO så övertygande kompletterar, skall medföra en återgång till den klassiska abortsynen. Låt kvinnor vara kvinnor. Låt männen ta sitt ansvar. De moderna abortlagarna ligger i strid med den biologiska sanningen och med människans bästa visdom. Så länge det står kvinnor fritt att döda sin avkomma blir det inte fred på jorden, sade Moder Teresa.
Varför får inte verkligheten visas? Varför skall verkligheten ”tystas ner”? Varför skall aborter ”paketeras, lanseras och marknadsföras” såsom varande ”praktiska, hygieniska, moderna, säkra, snabba, smärtfria, bekväma” etc. mm. borttagande av ”cellklumpar” etc. och får inte ses som annat än som den yttersta aspekten av kvinnlig ”frigörelse”.
”Frigörelse” från vad då frågar jag mig? Ansvar? Ett sedeslöst leverne?
Detta när det i själva verket handlar om att ta livet av små människor… !
Det mest intressanta är dock konsekvenserna av synsättet som kommer fram när abortförespråkarna inom F! pressas lite! Om kvinnans ” rätt” att ”bestämma över sin egen kropp” (som det så ”vackert” heter) inte längre gäller efter vecka 22..
Det diskuteras ”sanning” flitigt i den här kommentarstråden. Flera ja-till-livet-anhängare menar att foster naturligtvis har samma värde som fullt utvecklade människor och att detta är så uppenbart att det inte behöver beläggas med någon form av argument.
Man inbillar sig, trots empirisk erfarenhet från hela världen, att dessa blodiga bilder kommer att åstadkomma någonting annat än avsky och obehag. Flera MRO-debattörer påstår också att obehaget kommer sig av att vi, när vi ser dessa bilder, skulle påminnas om fostrets mänsklighet. Vad man helt avstår från att föra med i sin förklaring är att vi människor alltid reagerar på varelser och ting som ser människolika ut. Redan som spädbarn söker vi upp ansikten omkring oss, och speglar dem.
Äcklet är den sanning som dessa bilder bär på. Äcklet inför det blodiga, köttsliga, närheten till döden som vi så ofta vill tänka oss bort ifrån. Rättigheter är abstrakta koncept som vi måste diskutera oss fram till. Den diskussionen får gärna gå hårt till, för allt vad mig anbelangar. Så länge den inte involverar att skrämma bort småbarn från gatorna. Vilket är det enda ni uppnår med detta blodiga spektakel.
”Flera MRO-debattörer påstår också att obehaget kommer sig av att vi, när vi ser dessa bilder, skulle påminnas om fostrets mänsklighet. Vad man helt avstår från att föra med i sin förklaring är att vi människor alltid reagerar på varelser och ting som ser människolika ut.”
Får mig att tänka på en naturhistorisk läsebok från 1863 som behandlar djurriket, bla. efven menniskan där författaren beskriver ingående egenskaper och skillnader mellan raser, och menniskor lägre stående sådana.
Där står bla. ”att negerfolkens anletsdrag hafva en omisskännlig likhet med apornas form och uttryck de långa armarna med smala händer erinra om apan och till och med det ulliga håret bidrager att stegra den djuriska typen. Endast fruktan håller negern bunden på hans lägsta stadium ”osv.
Visserligen människor men högre och lägre stående..
Mattias du reagerar på människolika ofödda människan på ditt sätt, som du tidigare uttryckte dig, en cellklump.
Den här författaren på 1800 på sitt sätt, men ack så lika ändå.
Människor behandlades illa också på 1800 talet de borde haft både lastbil och bilder, jag är övertygad om att detta skulle blivit använt.
Det är inte barnen som blir bortskrämda ifrån våra gator, utan föräldrar som blir skrämda över att de får svårigheter att förklara för barnen. Vad större barn ser är en människa, föräldern kanske måste förklara varför man i vårt land får döda dem , är då föräldern dessutom abortliberal blir det extra svårt, och hur förklarar man att det inte är barn och inte människa fast de är människolika säger man -jo lille vän i vårt land finns det högre och lägre stående människor, de var inte tillräckligt stora för att vara värdefulla och skyddsvärda ??
Föräldrar skäms för sanningen inför sina barn.
Barn under fem däremot som ännu inte förstått döden kanske enbart ser en docka som gick sönder vid lek med glad röd fingerfärg. och därvid konstaterar att dockan måste lagas och tvättas.
Att se blod och slakt har de flesta barn under historien fått göra, det är bara de senaste tiderna barn fått för sig att fisk är sådana där pinnar i frysen.
Men Mattias det är ju bara en cellklump enligt dig, hur kan åsynen av en cellklump skrämmas och väcka sådan ilska ??
Så länge Seglora smedja talar om cellklumpar är ni i allra högsta grad en del av polariseringen.
Mattias, cellklumpar är vi allihopa, du med och jag med.
En människa kan aldrig vara polariserad, människan har ett liv som börjar och slutar, men menar du tidpunkterna för livets början och slut så är tiden polariserad , men människan i sig själv kan aldrig vara en motpol åt något håll, därför går det inte att polarisera då man talar om en människas liv.
Kerstin, efter att ha läst igenom dina inlägg flera gånger måste jag erkänna att jag inte har den blekaste aning om hur jag ska svara dig. Det finns för mycket att ifrågasätta för att jag ska kunna strukturera en läsbar invändning mot din text. Jag orkar helt enkelt inte börja redogöra för alla de sätt som jag anser att du har fel på. Det får anstå till ett tillfälle då mer tid och utrymme finns.
Lukas 1 (Folkbibeln):
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd 40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: ”Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse.”
Som framgår av citatet är det naturligt i kristen tro att se människan som en person redan i moderlivet. Samma sak i Jes 1, Jer 1, Gal 1 m fl ställen. Detta torde vara utgångspunkten för Kerstin och alla andra som bekänner sig till den kristna tron. Ingenting i medicinsk vetenskap motsäger föreställningen. Ingenting tvingar oss heller att avskaffa personbegreppet (en kristen uppfinning) och behandla varandra som djur. Men människan har en förmåga som djuren saknar: att förhålla sig till sitt öde och för en högre sak göra uppror mot djungelns lag.