En framväxande moralism utan politiska visioner hotar yttrandefriheten, skriver Mattias Irving.

Nationalekonomen Olof Johansson-Stenman kopplade nyligen samman de senaste tvåhundra årens framsteg för demokrati och mänskliga rättigheter med en allt snabbare global tillväxt. Det var ett försvar av kapitalismen som gick förbi obemött i den för övrigt rätt bleka radiodebatten i P1.

I USA var det fackföreningskvinnorna som ledde vägen framåt för ökad jämställdhet, inte industripamparna. Landets självständighetsdeklaration, ett av de tidigaste politiska dokumenten som formulerade människans oavytterliga rättigheter, skrevs av personer vars åsikter om bankväsendet vi knappast behöver dryfta.

Den som vill se hur högt kapitalet håller frågan om mänskliga rättigheter behöver dock varken söka sig bakåt i tiden eller över havet. Igår rapporterade SR om Ronald Hånell som i tio års tid har sålt i bankernas ögon ”omoraliska” filmer och böcker på nätet: Skräck och erotik. Men nu är det slut med detta: Han har konsekvent motarbetats av banker som inte velat genomföra betalningsuppdrag till hans verksamhet. SR berättar om att ”Svenska banker och betaltjänster spärrar och registrerar företag som säljer vad man kallar ‘olämpliga produkter och kulturformer’.”

Det är en skrämmande gåta hur bankerna över huvud taget kan uppleva sig ha mandat att sortera kultur, särskilt i så totalitära fack som ”lämplig” och ”olämplig”. Har berörda banker reflekterat kring yttrandefrihetens premisser? Vad är yttrandefrihet egentligen värt, om stora samhällsaktörer anser sig ha rätten att självsvåldigt skada distributionen av det fria ordet, utifrån den egna moralsynen?

Facebook står för precis samma självsvåldiga undfallenhet för moralism som bankerna. Semesterbilder har tagits bort utan förhandling om de råkar visa lite för mycket hud för Facebooks smak. Amningsbilder sorteras konsekvent bort, liksom, vid tillfällen i det förflutna, bilder på kyssande män. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Måndagsspaning

Retorisk rundgång gör plats åt rasismen

inlägg av Mattias Irving den 29 oktober 2012 · 2 reflexioner

Fascismen växer i mellanrummen där politiken tappat sitt innehåll, skriver Mattias Irving. När symbolfrågorna tar över integrationsdebatten får populismen krattad manege.

Idag skriver Timbroanknutne Andreas Johansson Heinö om integrationspolitik på DN debatt. Han lyfter att det finns en stark opinion för att införa språkkrav i samband med medborgarskap för invandrare. Det är en försåtligt självklar idé att den som ska integreras i ett samhälle måste kunna göra sig förstådd.

I Sverige har vi fem erkända minoritetsspråk: Finska, tornedalsfinska, samiska, romani chib och jiddisch. Den listan borde snarast uppdateras med andra stora språk i landet, som persiska, arabiska, bosniska-kroatiska-serbiska och kurdiska. Tvåspråkighet är vanligt förekommande i Sverige idag – inte minst bland många teckenspråkliga.

Frågan har många bottnar. Hur många infödda svenskar klarar ett typiskt språktest utan att darra på manschetten? Och varför ska de som nu inte klarar ett test särbehandlas och få ha sitt medborgarskap ändå? Johansson Heinös stora misstag är att tro att ett enda språk, likt Tolkiens Härskarring, kunde sämja och främja oss alla.

En gång i tiden stämde kanske det antagandet bättre än idag. Men det var på tiden före Internet, teknikstödd simultantolkning och kulturell digital gemenskap som lämnar nationsgränserna i bakvattnen. Som idéhistorikern Isabelle Ståhl uttryckte det i P1 OBS: Hon kände sig inte som europé, utan som nätmedborgare.

Det är värt att begrunda att vårt sätt att organisera vår samexistens har grundlagts av mycket tidiga civilisationer. De hellenistiska stadsstaternas kroniska krigstillstånd gjorde det naturligt att formulera uteslutningsmekanismer som idag borde vara föråldrade. Istället ser vi dem i fri svang vart än vi blickar.

Idag, mer än 2000 år senare, har de flesta unga greker hela världen i sin ficka: Den vanliga mobiltelefonen, vars processorkraft famöst har jämförts med vad NASA hade tillgänglig för att genomföra den första månlandningen. Tack vare mer eller mindre tillförlitliga översättningsprogram kan texten jag just nu skriver läsas på grekiska av en ung atenare på väg till jobbet. Om hen har något. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Gästkrönika

Samtal bör ersätta rättighetsältandet

inlägg av Red den 2 oktober 2012 · 2 reflexioner

Anders Jonåker, teologidoktorand i Uppsala, diskuterar behovet av en samhällsdebatt som sätter mötet mellan människor i centrum. Hur skall människor kunna närma sig varann om det bara är ordet rättigheter som ständigt ska ältas?

Yttrandefrihetens opinion fortsätter outtröttligt stava på sitt mantra. Allt från koranbränning till Vilks främlingsfientliga sympatier försvaras med näbbar och klor. Journalister och debattörer driver numera vecka efter vecka sin rätt att uttrycka sig. Denna rätt är en grundbult i demokratin och måste försvaras.

Jag har tidigare ifrågasatt Lars Vilks ärende som jag menar helt missar det avgörande för yttrandefriheten: att värna samhällets centrala frågor om gemenskap, ömsesidighet och välfärdens villkor. Men jag vill samtidigt på en gång vara tydlig med detta: Vi har vår fulla rätt att uttrycka oss. Detta måste givetvis försvaras.

Men hur skall man någonsin komma vidare i en svår diskussion om kulturrelationer, när rättigheterna hela tiden lyfts fram som det främsta och även det enda argumentet? Finns det inte också skyldigheter? Är det inte fler värden som skall bygga förtroenden? Jo, all demokrati bygger på en balans mellan rättigheter och skyldigheter, men i de allt mer lättkränktas bygder är det sällan detta hörs i diskussionen. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Mattias Irving gör upp med ytlig moralism och bekväma ställningstaganden. Hur långt är vi egentligen beredda att gå för att låta Haddile stanna i Sverige?

Fredagens Aktuellt berättade om en liten tvåårig flicka vid namn Haddile, som av Migrationsverket ska utvisas från sin kärleksfulla svenska fosterfamilj till Frankrike där ingen väntar på henne.

Vi ickebyråkrater finner oss stå i skräckblandad förundran inför tjänstemännens dödsdans. Har dessa människor blivit döva för sina hjärtans röster, eller är det moralen som har blivit stum? Människan ersätts av myntet som moralens yttersta mått när budgetbalansen blir ett bibelbud.

De kalla räkenskapernas språk har förvisso en stor fördel: Det är tydligt. När väl en människas värde är satt i reda pengar kan besluten om hennes fortsatta hantering reduceras till enkla plus- och minusposter. Bredvid en så galant modell verkar varje annat resonemang opakt och belamrat. Icke mätbara värden är ju så intrinsikalt ovetenskapliga, antibyråkratiska.

Å andra sidan: En sådan frapperande omoral är också den lättaste saken i världen att indigneras över. Det är en oproblematisk syssla att vredgas när en står bland de många och inte bland de få. Vem orkar avvika från sitt bekväma liv som en droppe i havet? Vem orkar desertera från massan i ordets kanske mest bokstavliga bemärkelse, för att bli den enda droppen vatten i en törstande öken?

Den oreflekterade indignationen är ingenting utöver ännu en livsstil som du kunde ha valt ur en katalog: ”moralisk” står det under en bild på två generiska, leende människor; därtill en kort men ändå säljande innehållsbeskrivning och slutligen länkar till de bedrägligt smidiga avbetalningstjänsterna. Nuförtiden har alla råd att vara moraliska. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Påskupprop, vad hände sen?

Varför är det så tyst i Svenska kyrkan?

inlägg av Red den 7 september 2012 · 9 reflexioner

Marie Larsson är diakon i Visby. Hon är en av dem som var drivande bakom Påskuppropet förra året. Nu skriver hon igen om kyrkans besvärande tystnad när människovärdet står på spel.

2011 skrev jag en appell i Svensk Kyrkotidning riktad till våra biskopar där jag inte förstod kyrkans tystnad. Det handlade om den nya sjukförsäkringsreformen och de människor som blev utförsäkrade. Jag bröt tystnaden. Många ställde sig bakom detta, alla våra 13 biskopar, Sveriges Kristna Råd och många ute i våra församlingar runt om i Sverige. Sveriges Kristna Råd gjorde utifrån detta punkter som de uppvaktade socialförsäkringsministern Ulf Kristersson med. Fantastiskt och bra!

Det var ett år och nio månader sedan. Har något hänt på denna front? Ja, riksdagen har befallt att regeringen skall ändra på detta system, människor skall inte drabbas på detta sätt vid sjukdom. Men regeringen gör ändå inget.

Hur ser det då ut nere på ”golvet” hos mig som diakon? Inte heller där har något blivit bättre. Snarare tvärtom. Nu möter jag människor som är på väg att utförsäkras för andra eller tredje gången. För varje gång de utförsäkras får de mindre pengar att leva av och många, många är ensamstående mammor. Och de blir inte friskare av det, bara fattigare. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Påskupprop, vad hände sen?

En profetisk kyrka måste tala om fredens ekonomi

inlägg av Red den 5 september 2012

Kyrkans diakonala roll i världen efterfrågas av många, men den profetiska utmaningen att ifrågasätta de samhällsstrukturer och ekonomiska drivkrafter som orsakar både fattigdom,  konflikter och andra miljöhot, verkar det vara få som är intresserade av. Den globala ekonomiska tillväxten tycks vara heligare än fattiga barn, skriver Eskil Jonsson, ekonom och debattör, apropå Seglora smedjas serie om diakonerna, nyfattigdomen och påskuppropet.

Under de senaste åren har den ökande barnfattigdomen aktualiserats mycket i media inte bara i Sverige utan i hela världen faktiskt. Och då är det oftast invandrare och ensamstående mammor särskilt i  storstäderna som drabbas. Bl.a. Unicef och Rädda Barnen har rapporterat att barnfattigdomen har ökat  under senare år.

I en nyligen utkommen bok med titeln Barnfattigdomen (Gothia förlag) av  sociologiprofessor Elisabeth Näsman beskrivs ingående hur denna fattigdom ser ut. Inte oväntat sägs också att barnen drabbas av att föräldrarna ofta saknar riktiga jobb, som i sin tur beror på en otillräcklig kompetens.  De politiska kommentarer som jag läst  har också varit inriktade på att  det egentligen bara är ökad ekonomisk tillväxt som ska kunna råda bot på fattigdomen. Det låter också logiskt. Eller?

Är det inte så att arbetslösheten under flera decennier framförallt orsakats av just den ekonomiska tillväxten genom de omfattande rationaliseringar som gjorts för att öka ”lönsamheten” för ägarna, vilket ju lett till att särskilt de med otillräcklig kompetens fått gå.  Det är ju också bland dessa ”ekonomiskt utsatta” som barnfattigdomen ökat.

Rationaliseringarna har inneburit att  jobben utlokaliserats till låglöneländer. Nu blir  det de med ”otillräcklig kompetens” inklusive barn som tvingas jobba i slavliknande former för att hjälpa sjuka och arbetslösa föräldrar i stället för att gå i skola tillsammans med andra kamrater.  Tala om barnfattigdom!  Utlokaliseringen görs förstås för att kunna producera billigare varor  som skall konsumeras i Västvärldens köpcentra. Jag tror inte att jag läst någon rapport som utrett barnfattigdomens grundorsaker och de globala konsekvenserna av dessa orsaker. Den globala ekonomiska tillväxten tycks vara heligare än fattiga barn.

LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Moderaten Thomas Böhlmark har blivit avstängd från sitt uppdrag som twittrare på Moderaternas officiella konto efter ett grovt olämpligt påhopp på S-politikern Nalin Pekgul. Höj blicken från det enskilda fallet och se helheten, tycker Mattias Irving.

Har du hört talas om skogsturken, den upprörda ungdomen som blev ett youtubefenomen för mer än fem år sedan? Eller kanske fågelturken, den trevliga killen som förgäves försökte stanna en taxichaufför för att en stackars anka hade fastnat i bilens grill? Säkert har du väl hört om laserturken, vigilanten som intervjuades av en skräckslagen norsk reporter i Malmö när han reste runt i sin vapenfyllda bil och letade efter den nye lasermannen Peter Mangs?

Vad som förenar samtliga dessa tre figurer är, förutom att de har blivit internetfenomen, att ingen av dem kommer från Turkiet.

Under helgen som gått kunde ytterligare en ”turk” sälla sig till de felaktigt etnifierades skara, nämligen kurden Nalin Pekgul, som av Moderaternas sociala medier-ansvarige Thomas Böhlmark kallades för ”klappturk” på Twitter. Men den här gången var måttet rågat. Twitter exploderade i indignation. Alla större tidningar rapporterade om denna enda tweet.

Kanske infann sig en diffus känsla av att ha utsatts för något slags fälla i Thomas Böhlmarks sinne under lördagkvällen? När artiklarna började hagla om hans ordval och de enda som uttalade sig till hans försvar var välkända rasistsajter, då kanske det gick upp för honom att Internet inte är en rättvis plats. Varför skulle tidningsdrakarna vakna ur sin slummer just i denna stund? Varför skulle just han bära hundhuvudet för ett rasistiskt uttryck som varit poppis i svenska sociala medier i åratal?

Faktum är att det slarviga epitetet ”turk” är betydligt äldre än så. Ända sedan medeltiden har ”turk” varit samlingsnamnet på en myllrande massa av nationaliteter och etniciteter som blivit föremål för svenskars vidskepelser. Också längre fram, i 1686 års kyrkolag, heter det att ”Judar, Turkar, Morianer och Hedningar, som här i Rikjet inkomma, skola undervijsas om vår rätta Lära och befordras till Doop och Christendom.” Därmed hade kyrkolagen täckt in hela den icke-kristna världen i tvångskristnandets påbud. När internetanvändare idag aningslöst samlar alla människor från mellanöstern under benämningen ”turkar” skriver de därför in sig i en lång och djupt antagonistisk idétradition. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Breivik bedöms tillräknelig – dags att ta hatet på allvar

fredag, 24 augusti 2012 Främlingsfientlighet

Idag föll domen mot Anders Behring Breivik. Han fälls inte bara för terrorbrott, utan bedöms också som fullt tillräknelig och döms därför enhälligt till 21 års fängelse och förvaring, vilket innebär att han kan sitta ännu längre. Det är det strängaste straffet i norsk lagstiftning.
Domen är ett styrkebesked från ett norskt rättsväsende som stått i [...]

Läs mer
/div

Kyrkan ska berätta när människor far illa

torsdag, 23 augusti 2012 Folkkyrka

Nyfattigdomen tvingar allt fler att söka hjälp hos diakonin, men socialförsäkringsministern är nöjd med de utförda reformerna. Idag kommenterar ärkebiskop Anders Wejryd diakonins nya situation.
Igår sade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson till Seglora smedja att han är nöjd med samtalen han hade med Sveriges Kristna Råd förra året i samband med diakonernas upprop för de utförsäkrade. Nu [...]

Läs mer
/div

Kommunerna ska inte lämna över ansvaret till diakonin

onsdag, 22 augusti 2012 Folkkyrka

Seglora smedja har tidigare rapporterat om den allt större belastningen på kyrkans diakonala verksamhet. Mats Högelius, Diakonicentralens chef i Lund, är kritisk och menar att de redan utsatta har fått det kämpigare, medan de som har det gott ställt får det allt bättre.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson besvarar här kritiken.
Ulf Kristersson pekar på Arbetsförmedlingens nya roll [...]

Läs mer
/div

Prioritera Pride, Svenska kyrkan!

fredag, 17 augusti 2012 Feminism

Prästen Karin Öhagen och journalisten Angelica Karlsson skriver om vikten av att Svenska kyrkan prioriterar att delta i Prideparaden. I takt med att paraden vuxit till en folkfest som lockar allt större grupper måste kyrkan vara med och dela glädjen och allvaret.
Svenska kyrkan har kommit långt när det gäller rättigheter för homo-, bi- och transsexuella [...]

Läs mer
/div

Hatets språk glider från ord till gärning

onsdag, 15 augusti 2012 Främlingsfientlighet

”Vänsterns blod ska flyta”, hävdar SD-politiker.
Flera stora dagstidningar rapporterar om den sverigedemokratiske förtroendevalde Christer Schoultz, som i en skrämmande intervju med sajten interasistmen.se berättar hur han sprider information från Svenska Motståndsrörelsen, av SÄPO klassade som det farligaste nazistiska hotet i Sverige idag.
Expo publicerar senare en rad tweets från Schoultz, där han menar att ”blod ska flyta” [...]

Läs mer
/div

Vilks klarar inte frihetens prövning

onsdag, 8 augusti 2012 Debatt

Konstnären Lars Vilks har börjat umgås med öppet muslimhatande grupper. Seglora smedja har tidigare skrivit om hans närvaro på Tryckfrihetssällskapets möte i Malmö. Men yttrandefriheten försvaras inte bäst av gränsdragning utan genom att mätas mot hur väl den bevarar och utvecklar mänskligt liv, skriver Anders Jonåker, doktorand vid teologiska fakulteten i Uppsala.
Yttrandefrihetens självutnämnda överstepräst Lars [...]

Läs mer
/div

Hotat och hyllat: Pride är tillbaka

tisdag, 31 juli 2012 Feminism

photo credit: *Kicki*

Äntligen är det dags för årets upplaga av Pridefestivalen i Stockholm. Festivalen föregås i år av tuff debatt om politisk extremism och hotet från en växande Counter-Jihadrörelse.
Idag slår Pride House upp portarna med sitt sedvanligt stora utbud av seminarier, samtal och aktiviteter. Skara stifts tillträdande biskop Åke Bonnier deltar på fredag med professor [...]

Läs mer
/div

Kristen Opinion går över gränsen

onsdag, 30 maj 2012 Främlingsfientlighet

När bloggen Kristen Opinion och dess präster lyfter fram antisemiter och islamofober är det dags att reagera, menar Seglora smedja.
Vi har med stigande förvåning följt bloggen Kristen Opinions utveckling under våren. De varningstecken som vi kunde skönja i vår granskning i februari har nu, tre månader senare, tyvärr blivit allt tydligare. Vi frågar oss, när [...]

Läs mer
/div