En framväxande moralism utan politiska visioner hotar yttrandefriheten, skriver Mattias Irving.

Nationalekonomen Olof Johansson-Stenman kopplade nyligen samman de senaste tvåhundra årens framsteg för demokrati och mänskliga rättigheter med en allt snabbare global tillväxt. Det var ett försvar av kapitalismen som gick förbi obemött i den för övrigt rätt bleka radiodebatten i P1.

I USA var det fackföreningskvinnorna som ledde vägen framåt för ökad jämställdhet, inte industripamparna. Landets självständighetsdeklaration, ett av de tidigaste politiska dokumenten som formulerade människans oavytterliga rättigheter, skrevs av personer vars åsikter om bankväsendet vi knappast behöver dryfta.

Den som vill se hur högt kapitalet håller frågan om mänskliga rättigheter behöver dock varken söka sig bakåt i tiden eller över havet. Igår rapporterade SR om Ronald Hånell som i tio års tid har sålt i bankernas ögon ”omoraliska” filmer och böcker på nätet: Skräck och erotik. Men nu är det slut med detta: Han har konsekvent motarbetats av banker som inte velat genomföra betalningsuppdrag till hans verksamhet. SR berättar om att ”Svenska banker och betaltjänster spärrar och registrerar företag som säljer vad man kallar ‘olämpliga produkter och kulturformer’.”

Det är en skrämmande gåta hur bankerna över huvud taget kan uppleva sig ha mandat att sortera kultur, särskilt i så totalitära fack som ”lämplig” och ”olämplig”. Har berörda banker reflekterat kring yttrandefrihetens premisser? Vad är yttrandefrihet egentligen värt, om stora samhällsaktörer anser sig ha rätten att självsvåldigt skada distributionen av det fria ordet, utifrån den egna moralsynen?

Facebook står för precis samma självsvåldiga undfallenhet för moralism som bankerna. Semesterbilder har tagits bort utan förhandling om de råkar visa lite för mycket hud för Facebooks smak. Amningsbilder sorteras konsekvent bort, liksom, vid tillfällen i det förflutna, bilder på kyssande män. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Religionsdialog kräver praktiskt samarbete

inlägg av Red den 28 augusti 2012 · 1 reflexion

Kenneth Ritzén, biträdande rektor på Kista Folkhögskola resonerar om religionsdialogens fallgropar och möjligheter i Sveriges Radios Människor och Tro apropå skolans nya utbildning med inriktning på praktiskt religiöst samarbete.

Lyssna: Religionsdialogens utmaningar

{ Comments on this entry are closed }

Moderaten Thomas Böhlmark har blivit avstängd från sitt uppdrag som twittrare på Moderaternas officiella konto efter ett grovt olämpligt påhopp på S-politikern Nalin Pekgul. Höj blicken från det enskilda fallet och se helheten, tycker Mattias Irving.

Har du hört talas om skogsturken, den upprörda ungdomen som blev ett youtubefenomen för mer än fem år sedan? Eller kanske fågelturken, den trevliga killen som förgäves försökte stanna en taxichaufför för att en stackars anka hade fastnat i bilens grill? Säkert har du väl hört om laserturken, vigilanten som intervjuades av en skräckslagen norsk reporter i Malmö när han reste runt i sin vapenfyllda bil och letade efter den nye lasermannen Peter Mangs?

Vad som förenar samtliga dessa tre figurer är, förutom att de har blivit internetfenomen, att ingen av dem kommer från Turkiet.

Under helgen som gått kunde ytterligare en ”turk” sälla sig till de felaktigt etnifierades skara, nämligen kurden Nalin Pekgul, som av Moderaternas sociala medier-ansvarige Thomas Böhlmark kallades för ”klappturk” på Twitter. Men den här gången var måttet rågat. Twitter exploderade i indignation. Alla större tidningar rapporterade om denna enda tweet.

Kanske infann sig en diffus känsla av att ha utsatts för något slags fälla i Thomas Böhlmarks sinne under lördagkvällen? När artiklarna började hagla om hans ordval och de enda som uttalade sig till hans försvar var välkända rasistsajter, då kanske det gick upp för honom att Internet inte är en rättvis plats. Varför skulle tidningsdrakarna vakna ur sin slummer just i denna stund? Varför skulle just han bära hundhuvudet för ett rasistiskt uttryck som varit poppis i svenska sociala medier i åratal?

Faktum är att det slarviga epitetet ”turk” är betydligt äldre än så. Ända sedan medeltiden har ”turk” varit samlingsnamnet på en myllrande massa av nationaliteter och etniciteter som blivit föremål för svenskars vidskepelser. Också längre fram, i 1686 års kyrkolag, heter det att ”Judar, Turkar, Morianer och Hedningar, som här i Rikjet inkomma, skola undervijsas om vår rätta Lära och befordras till Doop och Christendom.” Därmed hade kyrkolagen täckt in hela den icke-kristna världen i tvångskristnandets påbud. När internetanvändare idag aningslöst samlar alla människor från mellanöstern under benämningen ”turkar” skriver de därför in sig i en lång och djupt antagonistisk idétradition. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Måndagsspaning

Hur ska vi vara kyrka på nätet?

inlägg av Mattias Irving den 13 augusti 2012 · 2 reflexioner

De senaste veckorna har det handlat mycket om så kallade sociala medier i kyrkan. Mattias Irving skriver om utmaningen att vara kyrka på nätet.

På Twitter är det uppenbart att få personer blir så bespottade som så kallade sociala medier-experter. Det är samtidigt inte förvånande att den som är kunnig på sociala medier och förstår att utnyttja dem väl blir framgångsrik. Det är en person som kan hjälpa människor att hitta varandra, som kan introducera ny information snabbt för ett stort nätverk. Hen kan ha stort inflytande på andra, och ju förr du känner till detta inflytandes natur desto snabbare kan du själv vara med på banan. För den som arbetar inom opinionsbildning är det därför nödvändigt att ha koll på ”experterna”.

Idag har många fått en gryende insikt i nätverkandets möjligheter, men det är sällan som den insikten inte åtföljs av en motreaktion. När blev mina vänner och kära absorberade i den spretiga massan av kontakter som invaderat våra telefonböcker och facebookflöden?

Orden vänkrets och nätverk är i det närmaste anagram på varandra. Innebörden är också snarlik, men ingen skulle väl säga att en relation och en kontakt är samma sak? Problemet med de program vi använder för att hålla oss uppdaterade i våra dagliga liv är att de inte gör någon sådan skillnad. Den måste vi påminna oss själva om att göra. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Media

Dags för kyrkligt presstöd?

inlägg av Red den 17 april 2012 · 15 reflexioner

Kyrkans Tidning vill ge ut en ny tidning vid namn Dagens Kyrka, men namnet är redan taget av en bloggportal. – Den domänen får de inte, skriver Gabriel Fjellander, en av portalens grundare på Twitter.

Kyrkans Tidning har registrerat utgivningsbevis för namnet Dagens Kyrka, rapporterade Dagens Media igår. Chefredaktör Anders Ahlberg verkar entusiastisk, men har inte gett några besked om vad tidningen kan tänkas handla om. Enligt utgivningsbeviset ska tidningen utkomma veckovis.

Men Dagens Kyrka är även namnet på en bloggportal med konservativa kristna bloggare som Dag Sandahl och Håkan Sunnliden. Drivande bloggare har redan skrivit och uttryckt viss bestörtning över att KT försöker att stjäla deras namn. Brita Häll, journalist på KT skrev under morgonen på Twitter att de inte kände till bloggportalen, och att Dagens Kyrka inte fanns när KT ansökte om utgivningsbevis.

– Lustigt, kommenterar twittraren Omar Ud-Din, och skriver att Berling Press sökte utgivningsbevis en vecka efter att dagenskyrka.se registrerades, enligt PRV. LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Måndagsspaning

Kan anden rymmas i ettor och nollor?

inlägg av Mattias Irving den 30 januari 2012 · 2 reflexioner

Mattias Irving har läst på om det senaste multinationella avtalet för att reglera piratkopiering. ACTA-avtalet har kommit till i största hemlighet och klubbats utan några större diskussioner. Är det dags att börja oroa sig för friheten på nätet, och hur ska vi göra teologi av den allt mer närvarande uppkopplade delen av våra liv, frågar sig Mattias.

Allt fler av oss börjar dagen framför datorskärmen. Podradiosändningen som ackompanjerar frukosten, Twitterflödet som förgyller bussresan till arbetet och Youtubeklippet från Oakland som delas på Facebook, denna strida ström av ettor och nollor utgör en självklar del av vardagslunket.  Likväl har allt gått mycket snabbt. Fastän det är en truism, egentligen en rätt banal sådan, så tål diskussionen fortfarande detta moment av att stanna upp och förundras över utvecklingen.

Jag är en typisk, datorburen människa. Min tillvaro som uppkopplad tog sin början redan 1994, ett antal år innan Internet började säljas som små startpaket i elektronikaffärerna. Under dessa 18 år har jag aldrig varit så bekymrad som jag är nu.

Den 27 januari skrev EU under det så kallade ACTA-avtalet (anti-counterfeiting trade agreement), som likt den hårt kritiserade IPRED-lagen reglerar ländernas hantering av brott mot upphovsrätten. Men ACTA innebär betydligt mer långtgående förändringar som kan släcka ner din frukostradio, utarma ditt twitterflöde och i förlängningen utsätta hela Internet för kontinuerlig kontroll, styrd av en liten klick privata aktörer. Domedagsprofetia? Läs vidare och bedöm själv.

LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Måndagsspaning

Farten var för hög

inlägg av Mattias Irving den 23 januari 2012

I sin måndagsspaning gör Mattias Irving ett tappert försök att finna en ny och mer filosofisk vinkel på den genomdebatterade S-krisen, om medierna och Juholts situation.

Juholt, Juholt, Juholt. Går det att denna måndag skriva en krönika om något annat utan att verka helt världsfrånvänd? Kanske än viktigare – går det att pressa fram ännu en analys eller har allt hunnit sägas redan, under den stormiga helg som har förlöpt?

Det är ett halvsvårt läge som krönikör. Det går visserligen att skriva om något helt annat (exempelvis söndagens presidentval i Finland), men det är svårt att göra detta på ett sätt som inte bara verkar vara just en motreaktion till det ständiga fokuset på Juholts avgång och S-krisen. Det inger en känsla av att medvetet paddla motströms.

Säger jag därmed att det finska presidentvalet är oviktigt? Alls icke. Likväl lyckas inte ens den pinfärska nyheten om valvinnaren Niinistö i vårt grannland peta ner VU-gruppens krismöte från förstaplatsen på de stora dagstidningarna, fastän den omedelbara dramatiken här på hemmaplan för tillfället är över.

Den andra varianten är givetvis att flyta med strömmen, att likt så många andra skribenter i Sverige idag försöka ge ännu en bild av vad som gick fel, dela ut ännu ett stycke osande kritik mot någon av de många måltavlor som debatten nu målar upp: journalisterna, VU, Juholt själv, eller varför inte det så kallade krypskyttet som han ska ha utsatts för.

I vilketdera fallet är fåran redan utgrävd, och det är dess fastställda lopp jag har att förhålla mig till, i den ena riktningen eller den andra. Det är journalistik som på räls, men med en viktig skillnad. Verkliga tågresor håller nämligen in mig i ett annat och mer kreativt sinnestillstånd. Det är där som idéerna kommer. Fastän min lekamen färdas inuti en kropp av stål och glas så är det landskapets grönskas rytmer som bär mina tankar framåt.

Tankarna föds nämligen inte i stillheten. De föds inte ur tomma intet, färdiga att fästas och formas i tomrummet på ett vitt papper. Insikt föds ur rörelserna, oavsett hur försynta de är, om så i den omärkliga passagen när den sista snöflingan landar på det första grässtrået.

LÄS MER

{ Comments on this entry are closed }

Habermas, Twitter och det goda samtalet

onsdag, 18 januari 2012 Media

Jonatan Bäckelie är politisk teolog, särskilt intresserad av muslimer i Sverige och den amerikanske politiske filosofen William E. Connolly. Han omsätter även teologin i musik under namnet Ernesto. Jonatan tillhör en yngre generation teologer som är aktiv inom och reflekterar över hur vi relaterar som människor genom sociala medier.
Häromdagen snubblade jag över en intressant politisk [...]

Läs mer
/div

Jag tar Expressens muslimhat personligt

lördag, 19 november 2011 Främlingsfientlighet

I sin krönika i Expressen 15/11 skriver Ulf Nilson: ”Shiiterna anser att Israel måste förintas, alltså att varje judisk man, kvinna eller barn måste mördas. Ja, de tycker så – svårt att förstå för en svensk – men de tycker så. På allvar”.
På allvar, Ulf Nilson, och på allvar Expressens chefredaktör Thomas [...]

Läs mer
/div

Utan berättelse inget liv

måndag, 31 oktober 2011 Krönika

Berättarkonsten kallas ofta för en av världens äldsta konster. Redan långt innan sumererna i Mesopotamien ristade de första tecknen i lera fanns det med största sannolikhet en levande och urgammal muntlig berättartradition i alla kända samhällen i världen. Berättandet är en universell konst vars betydelse inte har minskat genom årtusendena.
Det vore inte helt fel att [...]

Läs mer
/div

Att genomskåda hatets språk

onsdag, 10 augusti 2011 Feminism

Jag satt nyligen och läste igenom några av mina äldre publiceringar när jag upptäckte en som till och med har blivit mer aktuell nu än vad den var när jag först publicerade den. Jag skrev nämligen om Internethatet och de konsekvenser det kunde få redan den 21 mars i år, med anledning av anställningen av [...]

Läs mer
/div

Smedjan i medierna

onsdag, 25 maj 2011 Kyrkokritik

Seglora smedja är aktiv i debatten om Svenska kyrkan och prästers sexövergrepp. Förutom att vi här i vår egen nättidning under flera år drivit opinion i frågan finns Smedjans Ewa Lindqvist Hotz och Helle Klein med i den offentliga debatten i andra medier.
I söndagens Aftonbladet uttalade sig Helle Klein. Ewa Lindqvist Hotz skrev tillsammans med [...]

Läs mer
/div

Dagen följer upp Eid-debatten

onsdag, 4 maj 2011 Kontextuell teologi

Kristna tidningen Dagen följer upp den pågående diskussionen om helgdagar och Eidfirande. Helle Kleins onsdagskrönika ledde till en artikel i Dagens nätupplaga.
Här kan du läsa Tidningen Dagens artikel.

Läs mer
/div

Smedjan i radio

tisdag, 18 januari 2011 Befrielseteologi på svenska

Under januari har Smedjans Ewa Lindqvist Hotz gjort tre Tankar för dagen för Sveriges Radio.
Det senaste programmet sändes i morse 06.50. Fler är på gång! Lyssna gärna på programmen här
20110118 – om Fredrika Bremer
20110111 – om HBT-rörelsen
20110104 – om Burma
/Red.

Läs mer
/div

Plats för relation i julruschande kyrka?

torsdag, 9 december 2010 Kommunikation

I advents- och jultider, då många människor söker sig till kyrkan, reflekterar Smedjans krönikör Tomas Lindbom om det där skapas plats för fördjupande möten. I höstas gav vi ut Tomas bok ”Den nya dialogen. Om kommunikation i Svenska kyrkan” på Seglora smedja förlag.
”Första advent är en kyrksöndag för amatörer”, sa en kristen vän till mig [...]

Läs mer
/div