Kyrkans identitet framställs i Bibeln som Kristi kropp med många olika lemmar som är ömsesidigt beroende av varandra. Det är en stark symbol för Guds kärlek till hela världen, skriver Eskil Jonsson doktor i ekonomi och med bakgrund i EFS. Nattvarden ”ett enda bröd, en enda kropp” är ett fundament för kyrkans profetiska roll i samhället och visar på samhörighet även med andra religioner, menar Jonsson. Denna debattartikel sändes till Kyrkans tidning i höstas då den sk. identitetsdebatten pågick, men blev aldrig publicerad.
Debatten om kyrkans identitet tycks ha blivit alltmer kontroversiell. Hänvisningen till Svenska kyrkans identitet har av några använts för att hävda en egen trosbekännelse som avgränsar den både från frikyrkor och andra religioner liksom världen i övrigt. Ja även inom varje församling uppstår idag ofta olika ”teologiska kulturer” i olika gudstjänstformer som konkurrerar med varann. ”En del håller sig till Paulus och andra håller sig till Petrus”.
Men kyrkans identitet framställs i Bibeln som Kristi kropp med olika lemmar som är ömsesidigt beroende på det sätt som manifesteras t.ex. i nattvarden. ”Så är vi, fastän många, en enda kropp och får del av ett enda bröd”. Det är en mycket stark symbol både för Guds kärlek till hela världen, den kristna enheten och den medmänskliga solidariteten och rättvisan.
Detta sakrament säger nästan allt om vad det innebär att vara kyrka, att kärlek, försoning, fred och enhet är den ”röda tråd” som skall genomsyra vad kyrkan gör, vilket också framgår av Jesu undervisning om Guds rike. Kyrkans identitet och inte minst frågor om beslutsfattande, ekonomi och ledarskap borde då också präglas av ”att tjäna varandra var och en med de gåvor var och en har fått gratis av nåd”. Även trosbekännelsen för varje trossamfund borde genomsyras av denna gemensamma och radikala identitet. Den ger också ett tydligare fundament för kyrkans profetiska roll i samhället och visar på samhörighet även med andra religioner och den värld som törstar efter fred och rättvisa.
I Svenska kyrkans strukturutredning Närhet och Samverkan, som också debatterats mycket tycks emellertid denna djupare identitet inte ha någon direkt betydelse för t.ex. ekonomi och organisation. Utgångspunkten är snarare Lagen om Svenska kyrkan, kyrkoordningen, den lutherska bekännelsen och församlingsinstruktionen för respektive stift, pastorat och församling. Den reglerar de olika uppgifter som de anställda och kyrkoråden skall utföra dvs fira gudstjänst, undervisa, döpa, viga, begrava, m.m. Men här sägs egentligen inget alls om vad en kyrka i djupare mening är och hur det kan påverka hur kyrkan leds och organiseras. Varför?
{ 0 comments }
Bengt Olof Dike, kyrkoråds- och kyrkofullmäktigeledamot, är en flitig läsare på Seglora smedjas webtidning. Idag skriver han en debattartikel där han diskuterar missionsbefallningen och ställer frågor om dess roll för Seglora smedja.
De stressrelaterade sjukdomarna blir allt vanligare för Svenska kyrkans präster, framförallt bland de präster som är kvinnor. Det är dags för Svenska kyrkan att sänka arbetstiden för sina anställda till 6 timmar om dagen, skriver debattörerna Mir Englund Dusim och Marta Gustavsson.
